Alla inlägg under juli 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juli 2007 17:19

Europarådet har beslutat att göra den 26 september till en årligen återkommande språkdag i Europa:


"I dagens internationaliserade samhälle är det en tillgång att kunna främmande språk. Om du vill studera eller arbeta utomlands räcker det ofta inte med att bara kunna engelska. Genom att lära sig språket i ett annat land lär man också känna kulturen, vilket kan vara en stor fördel.


Kom och besök oss på Serieteket i Kulturhuset, vid Sergels torg i Stockholm tisdagen den 26 september mellan kl. 11.00 och 18.00 Öppet hus med introduktionskurser i språk, avsmakning av mat, lekar och mycket annat kommer att anordnas på många olika platser runt om i STOCKHOLM under hela dagen!"


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juli 2007 00:10

(Marks Hembygdskrets har lagt fram en motion rubricerad "Försvar av det svenska språket" inför Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) riksstämma 2007. SHF:s styrelse bifaller motionen.) 


Det immateriella kulturarvet består av svenska språket och dess dialekter, namn av olika slag (såsom ortnamn och personnamn), våra folkminnen och folkvisor, över huvud taget det språkligt burna svenska kulturarvet inkluderande all litteratur på svenska alltsedan de äldsta bevarade runinskrifternas tid. Svenska språket har med sig under tidernas gång inkluderat lånord från olika håll; kulturell påverkan under medeltiden har medfört lånord främst från tyskan: under 1700-talet var inflytandet från franskan starkt, under 1900-talet från engelskan.

 

Alltsedan 1900-talets början har statsmakterna inrättat några särskilda arkivinstitutioner, vilka instruktionsenligt bedriver insamling, bearbetning, publicering och tillhandahållande av dialekt-, ortsnamns, personnamns-, folkminnes- och folkvisematerial. Det sålunda insamlade immateriella kulturarvet är av utomordentligt värde och tilldrar sig livligt intresse och stort stöd från befolkningens och inte minst från hembygdsrörelsens sida.

 

Inflytandet från det engelska språket på svenskan har under 1900-talets lopp vuxit sig allt starkare inte minst beroende på den s k globaliseringen och den tekniska utvecklingen (t ex datateknologi samt framväxten av Internet och satellit-TV). På senare år har dessutom engelska blivit dominerande som skriftspråk och talspråk inom stora handels- och industriföretag inom reklam och i viss utsträckning högre undervisning (särskilt inom tekniska ämnen) Krav har framförts på att uppsatser och avhandlingar generellt skall skrivas på engelska. Det uppges också vara så att många svenska gymnasister och högstadieelever får huvuddelen av sin undervisning på engelska.

 

Å andra sidan har flera språkvetare och företrädare för också naturvetenskapliga ämnen varnat för s k domänförluster, dvs att svenskan upphör att användas inom vissa ämnesområden. På lång sikt innebär en sådan utveckling att svenskan inte längre är möjlig att använda i alla domäner, icke längre är ett komplett språk. I och med Sveriges ratificering av Europarådets minoritetsspråkskonvention finns sedan den 1 april 2000 i Sverige fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani och jiddisch. Däremot finns inget officiellt fastslaget huvudspråk. Ett sådant vore av betydelse i bl a EU-sammanhang. Endast svenskan kan komma ifråga som huvudspråk.

 

Med bakgrund av det ovan anförda överlämnar vi härmed denna motion till Västergötlands Hembygdsförbund och hemställer


  • Att årsstämman fastslår som sin bestämda uppfattning att det svenska språket skall vara det samhällsbärande språket i Sverige och att denna ställning bör lagfästas. Vi hemställer dessutom att motionen med yttrande översändes som Västergötlands Hembygdsförbunds motion till SHFs årsstämma.

 Bror Björthén Hugo Karlsson

Vid styrelsemöte 8.2 2007 behandlades och diskuterades motionen och styrelsen tillstyrkte att motionen vid årsstämman överlämnas till Västergötlands Hembygdsförbunds årsstämma.


Marks Hembygdskrets

Lena Jonsson


 SHFs styrelses yttrande över motion 1: SHF instämmer i motionärens uppfattning att svenska språkets ställning bör lagfästas. Under SHFs Riksstämma 2006 behandlades en liknande motion och stämman gjorde ett entydigt uttalande där det ställdes krav på en svensk språklag under rubriken ”Låt oss få tala svenska i Sverige – svensk språklag ett måste”.


Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har engagerat sig i språkfrågan och gjort följande uttalande: ”Att i lag slå fast svenska språkets ställning har ett stort symboliskt värde och ger en tydlig signal om den vikt som svenska språket har i vårt samhälle.” Nu har en utredning tillsatts som ska ledas av regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppdraget är att arbeta vidare med de överväganden som den tidigare språkkommittén gjorde i fråga om en språklagstiftning. Utredaren ska också överväga om det i lagen bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Uppdraget ska redovisas i december 2007 och en språklag skulle därmed kunna träda i kraft i januari 2009.

SHFs styrelse bifaller motionen och föreslår Riksstämman

  • Att uppdra till SHFs styrelse att noggrant följa utredningen om en svensk språklag och att i fortsättningen även vara beredd att vid behov inkomma med ytterligare synpunkter i ärendet.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Jag läste en intressant – och på sätt och vis skrämmande – historia i Kerstin Berminges blogg om hur studenter ger sken av att förstå en vetenskaplig text på engelska, men när det kommer till kritan inte gör det.  Det här verkar som ett problem som ligger och jäser under ytan. Studenterna vill tro att de behärskar engelska tillräckligt bra. Antagligen för att det verkar skamligt och pinsamt att inte göra det. Det förklarar ju också att det knappast förekommer någon debatt om detta.


Förutom att jag har fått översätta en hel del engelsk kurslitteratur till studerande på en socionomutbildning har jag också, som underlag till en C-uppsats för några studerande på samma utbildning, översatt ett antal artiklar av svenskar om svensk socialpolitik (närmare bestämt placeringar i familjehem) införda i engelskspråkiga facktidskrifter. I en del fall fick de som skrev uppsatsen tag i svenska versioner av författarna, men i en del fall gick det inte, därför att författarna skrev direkt på engelska.  


Min bekant, som jag fick översättningsuppdragen av, är lite äldre och har länge varit ute i yrkeslivet, inom hemtjänsten, så hon var alltså studieovan, och ovan vid att använda engelska. Men även flera av hennes studiekamrater, som är mycket yngre, var bekymrade över all litteratur på engelska, och ytterst tacksamma över att få ta del av översättningarna. Jag menar att det ju knappast kan främja att få en bredare rekrytering till högskolestudier om så mycket kurslitteratur är på engelska. För att inte tala om de utbildningar där undervisning, examina och uppsatsskrivande sker på engelska. Det talas ju ibland om problemet med den sociala snedrekryteringen till högskolan.

 

Man kan inte undgå att fundera över om det inte sker en utslagning från högskolorna just p g a de ökande kraven på användningen av engelska. Detta har väl aldrig undersökts, vad jag vet. Min kompis tog sin examen i våras, och inte för att jag vill förhäva min insats, men man vet ju inte hur det hade gått om hon inte hade fått denna hjälp med engelskan.

 

Vi får hoppas att Språkförsvaret kan bidra till att väcka frågan. Min bekant var tillräckligt prestigelös för att erkänna att det var ett problem för henne, och när hon berättade om översättningshjälpen för sina studiekamrater var det genast 9 stycken till som hakade på. Så det är säkert inte bara äldre, studieovana studenter som har problem med engelskan, men som sagt, det är prestige inblandat - och det visar ju verkligen Kerstin Berminges berättelse.


Susanne Ljung Adriansson 


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juli 2007 22:04

Den danske kulturministern Brian Mikkelsen vill skapa bättre ramar för att utveckla och bevara det danska språket, enligt tidningen Børsen. Kulturministern kommer efter sommarferierna med ett språkpolitiskt utspel, som enligt uppgift skall ”dæmme op for den stigende angloficering af det danske sprog”.

 

Huvudvikten kommer dock förmodligen att läggas vid utbildningsområdet och nödvändigheten av en förbättrad danskundervisning. Brian Mikkelsen uttrycker tillfredsställelse med att en grundskola i Fredericia tidigare i år fick avslag på en ansökan om att få undervisa på engelska i naturämnena.

 

Socialdemokraterna ämnar i H. C. Ørsteds folkupplysande anda ställa förslag om ordlistor med översättning av engelska vetenskapliga fackuttryck till danska. Partiets kulturordförande, Mogens Jensen, säger till Børsen:


 ”Diskussionen kommer til at gå på, om der skal lovgives på sprogområdet eller ej. Og det mener vi, at der er behov for.” 


(Texten ursprungligen publicerad på Budstikken, men här förkortad och redigerad) 


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 juli 2007 12:33

Språkvårdssamfundet anordnar ett offentligt möte i Uppsala med denna rubrik den 6/9 2007. Jørn Lund och Horace Engdahl inleder.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 juli 2007 22:25

Författaren Harry Bingham kommenterar i en artikel, ”Strong language”,  i Financial Times (8/1 2006) det faktum att 25 av de 50 av de mest översatta författarna i världen är engelskspråkiga enligt UNESCO:s Index Translationum.


Detta är märkliga fakta,” skriver han och fortsätter: ”Det är förvisso sant att indexet har skapats i en era av amerikansk hegemoni. Men det är alltför lätt att avfärda resultaten som enbart en återspegling av global ekonomisk makt.”


I stället försöker Bingham hitta förklaringen i själva språket, i engelskans inneboende egenskaper:


Det engelska språket är en märklig best. Ta bara dess rena kapacitet. Franska kan få ihop 100000 ord, tyskan kanske det dubbla. Det engelska språket kan å andra sidan räkna ihop åtminstone 500000 ord, och förmodligen hälften så många ytterligare. (Både ledande amerikanska och engelska ordböcker upptar en ordmängd på runt en halv miljon ord, men de förtecknar  inte alltid samma ord. Uppskattningar av överlappningen antyder en totalsumma på närmare en trekvarts miljon.)


Storleken betyder inte allt naturligtvis, men engelskan är också märklig på grund av dess sätt att bilda ord. Anglo-saxiska utgör språkets grundval och tillhandahåller nästan alla dess mest använda ord, men grundval är inte detsamma som mängd. Det är bara 25000 anglo-saxiska ord som används idag. Resten av den halva miljonen ord eller fler kommer från andra språk, i synnerhet franska och latin. Och detta ger engelskan en sällsynt och underbar elasticitet. Det kan vara jordnära när det behagar och högtflygande när det känner för det. Engelska är ett av de få språk i världen, med vilket man kan svära som en tysk och älska som en fransman.” (Egen översättning) 


Nu hör det till saken att UNESCO:s lista toppas av Walt Disney och att den innehåller engelskspråkiga barnboksförfattare, exempelvis Enid Blyton, liksom många bestsellerförfattare, typ Sidney Sheldon, Barbara Cartland m.fl., varav vissa är helt okända för mig. Det dessa författare har gemensamt är absolut inte ett rikt och varierat ordförråd  - utan motsatsen! Det är också märkligt att franskan, som bara har ett ordförråd på 100000 ord, tillsammans med latinet, kan stå för merparten av utlåningen av de 475000 ord, som inte är anglo-saxiska. Men kanske franskan har lånat ut en massa ord, som franskan inte fått tillbaka….

 

Faktum är att en engelsk dagstidning innehåller ungefär lika många ord som en svensk dagstidning och att en genomsnittlig engelsman har ett ungefär lika stort aktivt ordförråd som en svensk. Det har också gjorts en undersökning av antalet ord i Strindbergs respektive Shakespeares verk, vilken visade att Strindberg använde 119288 ord och Shakespeare 29006. (Fakta: Svenska språknämnden)

 

Vilken är egentligen förklaringen till att Strindberg använde fler ord än Shakespeare? Svenska språkets förmåga att bilda nya ord, ofta sammansättningar, en förmåga som det delar med andra germanska språk som de nordiska och tyskan (jag kan för lite om nederländska/flamländska, frisiska, afrikaans och jiddisch för att uttala mig om dem). Ta ”nurse” till exempel. På svenska bildas ordet genom en sammansättning, ”sjuk” + ”sköterska”, varvid också uttalet av det nya ordet förändras jämfört med de ursprungliga orden. Från två ord skapas ett tredje. Du kan dessutom utan problem säga ”en sjuk sjuksköterska” liksom ”en sjuk sköterska” (en annan slags sköterska). Utifrån ”sjuksköterska” kan nya sammansättningar, exempelvis ”sjuksköterskedräkt” bildas, men hur många av dessa sammansättningar kommer sedan att stå i en svensk ordbok?

 

Varje ord på engelska kan översättas till ett annat språk. Ta en schackterm till exempel: ”OTB- (”Over the board”) player”, som används för att beteckna en spelare som spelar mot en annan spelare ansikte mot ansikte över ett bräde (i motsats till en spelare som spelar korrespondensschack eller på Internet). På svenska och tyska är det enkelt att bilda orden ”närschackspelare” och ”Nahschachspieler”, som båda är genomskinliga och direkt förståeliga, medan konstruktionen ”nearchessplayer” är omöjlig på engelska. Den finns i varje fall inte. På franska måste man använda ett annat uttryck, ”joueur à la pendule” (”spelare vid klockan”), och på spanska ”jugador de torneo”

 

Förklaringen till engelskan språket dominans på översättningsmarknaden beror självfallet inte bara på den nuvarande amerikanska ekonomiska, politiska och militära hegemonin, som föregicks av en brittisk. Den har också historiska orsaker, nämligen att industrialismen först slog igenom i Storbritannien med åtföljande modernt förlagsväsen och press. Många av de första författarna i Storbritannien som Charles Dickens skrev följetonger i tidskrifter och tidningar. Eftersom Storbritannien tillsammans med USA bildade en stor hemmamarknad, kunde också många författare försörja sig yrkesmässigt på skrivande, fler än i Tyskland och Frankrike, som industrialiserades senare än Storbritannien.

 

Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 16 juli 2007 22:16

Den 8/7 2006 skickade Språkförsvaret ut ett rundbrev  till Sveriges universitet och högskolor för att förhöra sig om språksituationen på respektive lärosäte, speciellt förhållandet mellan svenskan och engelskan. Fråga 11 löd:

 

Har studenter vid er högskola alltid rätt att examineras på svenska (om inte provet avser kunskaper specifikt i engelska eller andra språk), oberoende av vilket språk, t.ex engelska, som huvudsakligen använts i undervisningen?”

 

De högskolor som uttryckligen besvarade denna fråga – se vidare ”Aktuellt/Språkstatistik”  - svarade som följer.

 

Kungliga konsthögskolan: ”Ja.”

Teologiska högskolan: ”Ja.

Sveriges Lantbruksuniversitet: ”Examinationen sker huvudsakligen på samma språk som undervisningen.”

Högskolan i Gävle:Examinator avgör examinationsformen.”

Örebro universitet: ”De studenter som deltar i kurser på annat språk, t.ex engelska, förutsätts avlägga sina prov på detta språk. Frågan huruvida studenten ”alltid har rätt att examineras på svenska” även om kursen getts på annat språk, har aldrig kommit upp vid Örebro universitet, varför svaret ej finns att tillgå i något regelverk. Några bestämmelser för hur denna fråga skall handhas finns ej heller inskrivna i Högskoleförordningen.”

Göteborgs universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten: ”Ja”.

Högskolan i Halmstad: ”Nej, men i praktiken går detta att ordna.”

Lunds universitet: ”Examinationen skall i regel ske på det språk som undervisningen getts på. Det finns ingen rätt att bli examinerad på svenska om undervisningen har skett på ett annat språk.”

Henrik Rahm, ämnesföreträdare för svenska, Högskolan Kristianstad: ”Jag vet inte säkert, men det låter märkligt att kräva examination på svenska om kursen har getts helt på engelska. Mig veterligt har inte något sådant problem uppkommit.”

Chalmers: ”Nej.”

Uppsala universitet: ”De studenter som deltar i undervisning på engelska har ofta möjlighet att examineras på svenska.” 


Som synes varierar svaren från ett enkelt ja till ett enkelt nej. Det är märkligt att det inte finns någon enhetlig policy inom den svenska högskolan i denna fråga. Språkförsvaret anser i ”Utkast till språklag för Sverige” att § 8.5: ”En svensk student har alltid rätt att examineras på sitt eget språk. Utländsk student har rätt att examineras på engelska eller annat främmande språk.”

 

Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Det svenska högmodet

av Elling Disen, Kungsholmen

 

Varning : Texten under innehåller säkerligen  en del formella fel och er en kritik gentemot  svenskarnas attityd till sitt eget  språk så som det möter oss tillflyttade. Som norrmann med fransk elitutbildning och 17 års teknikkarriär ber jag inte om ursäkt för att komma med fräna formuleringar. Var god korrigera inte ett enda kommatecken !

 

Norrmänn och finnar har inga problem med språken. Det beror på vi har taggat ner och tatt oss mödan att lära oss lite hur dom andra pratar och skriver. Det gör ingenting varken för vår stolthet eller profetionella effektivitet att dom andra inte forstår vårt modersmål okorrigerat. Vi bjuder till på alla sätt för att fixa till det nordiska samförståndet. Till danskarna er det bara att gnälla tilbaks till det ordnar seg. Men trampar du en svensk för nära så risikerar man antingen : i) ett storebrorskt flin ii) ett arrogant ursäkta iii) ett yxskaft på svengelska iiii) tystnad, stress eller förvirring.


Till och med i gränstrakterna har jag fått stå till svars för dom her oövervinneliga problemen som orden anledning og rolig fortfarande skapar. För gott vuxna svenskar med normalintelligens finns numera ingen pardon att få hos undertecknade.

 

Svenskarna har ungefär samma innställning till sitt kära språk som fransmännen hade till sitt för 20 år sedan. Dvs att det skall läras till 100% eller så er det värdelöst. Det er bara det att vi tillflyttade inte forstår att så er fallet. Det er rikets best bevarade hemlighet. Vi vill ju gärna ha vårat nordiska kompromiss som kan hända er svenska til 70% men det duger inte her i landet. Fransoserna hade ju i alla fall artigheten att berätta om sin stolta språkvård vid ankomsten och ogenererat korrigera skolfranskan. Svenskarna håller tyst om att vi inte håller måttet. När jag upptäcker detta, er det bättre att harva på med bredaste svorskan eller köra över samtalspartnern på engelska som i 99 fall av 100 slår ut till min fördel.  Då uppnår man respekt, det inntyger alla grupper tillflyttade.

 

Fransoserna har givit upp sin kamp mot övermakten och taggat ner. Dom var inte högmodiga bara arroganta dvs medvetna om läget. Dom pratar numera  franska med oss som vill själv om det inte er perfekt och forsöker med engelska som best dom kan på  turisterna. I Sverige er det inte mycket innblandad norska som skall till för att utlösa en tirad på engelska. Min kompis fick sträng besked av svärfar att prata högsvenska i affärer.  Min ryska fru er redan trött på noggranheten och skitnödigheten på SFI. Kritiken mot Tone Bekkestad og Andre Franke er löjlig.

 

Svenska er ett svårt språk när man börjar peta med detaljerna. Alla dessa vokaler, stilistiska nivåer, bondska, franskinspirerade och byråkratiska vokabular, småordens placering i satsbildningen, det överdrevna korrekta, understatements, klasskoderna. Sture Allen, Ingemar Bergmann eller Ernst-Hugo Järegård kunne få en annan nordbo att uppskatta nåt vackert lingvistisk i svenskan men med dom försvinner propagandisterna med möjlig undantag för Horace. Norska/danska er båda mer melodiöst och systematiskt germansk. Svenskan har tagit de negativa influenserna från alla håll och framstår som ett grottläte, ett klangfattigt mumlande som hos muppets-kocken.  Svenska till det operationella måttet som krävs, er varken ganske enkelt inte värd mödan eller lingvistiskt attraktivt. När ni kräver perfektion och samtidigt inte hjälper till, ger vi till slut upp.

   

Sverige tar imot tiotusentals per år från alla världens hörn. Den svenska nationalpsyket er att landet er det mest toleranta, moderna och globala som finns. Att samtidigt kräva perfekt svenska i arbetslivet blir då det mest förvirrande för en nyankommen sedan dimman i Lutzen. Att ge sken av att en somalier lär seg svenska på ett år er olyckligt för båda parter. I tillegg er SFI ett oägnad system för att uppfylla förväntningarna.  Reepalu vill lägga ner eländet och det er vel bra det.

 

Dom orealistiska och framför allt onödiga kraven på svenskkunnskaper låter seg förklaras utifrån det svenska högmodet, numera en lyx inför globaliseringen som själv inte amerikanerna kör med längre.  Herregud, jeg kommer ihåg Bengan Ryden som annonserade att det bara var för börserna i Helsinki och Oslo att innordna seg. Ansökan om Sommar-OS, provsmakningen av vattnet i Riddarfjärden. Jag känner norska veteraner på Ericsson som fortfarande etter 40 år får frågor om det finns telefoner i Norge, varför vi er så omoderna och varför vi inte kan bygga motorvägar i fjorderna. Axen-Ohlins kampanj för Stockholm som Skandinaviens huvudstad. När jag lot radion blåsa på för fullt i korridorerna när Vegard Ulvang parkerade Christer Majbäck 91, fick jag fiender för livet på Ericsson. Varför tror ni att Lahti och Lillehammer kunde samlas om en gemensam OS-ansökan ? Den politiska korrektheten  rundt Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet. Svenska industrirepresentanter vet inget om  Melkeöya eller thorium på trots av det er er, respektiva kan bli, Ericssonomsättningar många gånger om.

 

Inndragningen av professoratet i finska i Lund er så pinsam et det gör ondt långt inn i själen. På trots av 20 000 norrmänn i Mälardalen finns inte NRK med i alla kanalpaket.


Finland proriterar ned svenskan. Med tanke på svenskarnars hållning österut kann ni inte räkna med nån goodwill derifrån. Norrmänn och danskar forstår både varann och ert knotande. Så det er upp til svenskarna numera, oxå på hemmaplan.


Om min fru orkar kasta mer energi på SFI, återstår att se.  Det er självklart bra med ett språkförsvar, men min intention har varit att peka på dom bakenförliggande antropologiska faktorerna som resulterar i kompromisslöshet på språkkravet i arbetslivet. I tillegg till dom oändliga svenska affärssammanträden, så kan det snabbt gå så långt att vi i Nordens majoritet har fått nog ock kräver exekutiv engelska numera. Och der har ni ett problem också. Så lösningen er att tagga ner. Då kommer perfektionen i svenska att bytas mot bättre kompetens i engelska.

 

I all broderfolkelig vännskapelighet

ED


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se