I dagens DN, 28 juni 2007, skriver nationalekonomen Marian Radetzki i en debattartikel att alla svenskar av ekonomiska skäl borde gå över till engelska som modersmål. Vi återger Olle Josephsons svar på Språkrådets webbplats i sin helhet:

"Diskussionen om engelskans roll i det svenska samhället är en avgörande språkpolitisk fråga. Det är viktigt att den förs, men inte på skämt- och rötmånadsnivå. Den måste vila på rimliga antaganden. Ett tiotal sakfel eller missuppfattningar i Marian Radetzkis artikel i Dagens Nyheter den 28 juni behöver därför redas ut.

– Står svenskan i vägen för goda kunskaper i engelska? Nej, både samhälle och individ har plats för mer än ett språk. Nästan all tvåspråkighetsforskning visar också att den som behärskar sitt modersmål på hög nivå har bäst förutsättningar att bli duktig på ett andraspråk.

– Kan åtta miljoner svenskar byta modersmål på en till två generationer? Nej, en immigrantfamilj kan byta modersmål på två generationer. Men att en majoritetsbefolkning på åtta miljoner, med hög utbildningsnivå, skulle göra detsamma under någorlunda demokratiska former är otänkbart. Det tar minst ett par hundra år, till mycket höga kostnader. Man kunde förstås pröva en stenhård diktatur med långa fängelsestraff för svenska på offentlig plats – fast en sådan politik har inte förmått kurderna att gå över till turkiska.

– Leder total övergång till engelska till bättre kvalitet och konkurrenskraft i högre utbildning och forskning? Nej, det är mer komplicerat. Engelskan är nödvändig för de internationella kontakter som krävs för högklassig forskning och undervisning. Svenskan är nödvändig för att studenter, lärare och forskare ska kunna mobilisera alla sina intellektuella resurser; man tänker bäst på sitt bästa språk. Den lilla forskning som finns om svensk högskoleundervisning på engelska rapporterar passivare studenter med ytligare förståelse (se Airey & Linder, European Journal of Physics, 2006/3). Universitet och högskolor måste alltså utveckla en långtgående parallellspråkighet.

– Skulle Sveriges roll i världen stärkas om vi inte talade svenska? Nej, bristande engelskkunskaper lägger sällan hinder för internationella insatser. Däremot kan det brista i arabiska, spanska, kinesiska och andra världsspråk. Hela världen talar inte engelska.

– Förlorar översatt litteratur sin särprägel? Det är den enda invändning Radetsky anför mot språkbyte: vi mister kontakten med det svenska litteraturarvet. Det är ett tunt argument, som dessutom underförstår att svensktalande inte har tillgång till internationell litteratur. Tvärtom! Bibeln eller Hagbergs Shakespeareöversättningar är inte utan särprägel och historisk betydelse. En välutvecklad översättningskultur tillför ytterligare dimensioner till ett gemensamt internationellt litteraturarv.

– Är svenskans fortbestånd beroende av ett aktivt, ja, ”krampaktigt” stöd från ”en lång rad offentligt stödda institutioner med Svenska Akademien i spetsen”? Vad avser Radetzki? Skolans och universitetens svenskundervisning kostar åtskilligt, men det skulle också engelskundervisningen göra efter ett språkbyte.

Akademien – som för övrigt inte har offentligt stöd – gör sin viktigaste språkvårdsinsats med Svenska Akademiens ordlista, ett av Sveriges absolut lönsammaste bokprojekt. Akademien betalar också 10–15 miljoner om året för arbetet med den stora Svenska Akademiens ordbok. Det är en historisk ordbok över 500 års svenska. Om den inte är klar 2017 som planerat, borde arbetet bedrivas också vid ett språkbyte, såvida man inte menar att all historisk forskning ska vara efterfrågad av en marknad.

Den statliga språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen har ett årligt anslag på drygt 40 miljoner. Det mesta går till stora arkiv över dialekter, namn, ortnamn och folkminnen, i huvudsak ett historiskt material. Skulle de eldas upp efter ett språkbyte? Cirka sex miljoner går till språkvård för dagens svenska: gratis rådgivning, arbete för enklare myndighetsspråk, stödinsatser på eftersatta områden, ordlistor och handböcker. I jämförelse med vad statliga och privata institutioner lägger ned för att exempelvis hålla Sverige med nationalekonomisk debatt på acceptabel nivå, är det offentliga stödet för svenskan en piss i Mississippi.

– Är ”fortsatt odling av svenska språket” bara ett intresse för ”grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse” medan de som önskar ”vinster i sparad tid eller ökad materiell välfärd” föredrar engelskan? Nej, försvaret av svenskan har krassa ekonomiska välfärdsmotiv. Om det språk som är ett välutvecklat modersmål för 90 procent av befolkningen i ett land inte får användas i viktiga sammanhang, så väntar en omfattande fördumning och oerhörda sociala konflikter. Kostnaderna blir oöverskådliga. Också i liten skala gäller detta argument: det företag som helt byter från svenska till engelska förlorar tid och kompetens med anställda som inte hittar orden.

– Vore det bra om hela världen hade samma modersmål? Det är en underliggande utgångspunkt för många av Radetzkis argument. Kanske det, men idén är verklighetsfrämmande. Det vore måhända också bra – framför allt ekonomiskt rationellt – om alla var precis lika långa och tjocka, och om de hade exakt samma smak. Men den faktiska utvecklingen är att den språkliga mångfalden ökar i Sverige och jämförbara stater – där finns den språkpolitiska utmaningen. Sverige har i dag kanske 150 modersmål. Vi behöver en språkpolitik som ger plats för språken, för den gemensamma svenskan och för den internationella engelskan. Det är en politik för mångspråkighet. Radetzkis linje leder rakt in i enspråkighetens elände."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...