I dagens DN, 28 juni 2007, skriver nationalekonomen Marian Radetzki i en debattartikel att alla svenskar av ekonomiska skäl borde gå över till engelska som modersmål. Vi återger Olle Josephsons svar på Språkrådets webbplats i sin helhet:

"Diskussionen om engelskans roll i det svenska samhället är en avgörande språkpolitisk fråga. Det är viktigt att den förs, men inte på skämt- och rötmånadsnivå. Den måste vila på rimliga antaganden. Ett tiotal sakfel eller missuppfattningar i Marian Radetzkis artikel i Dagens Nyheter den 28 juni behöver därför redas ut.

– Står svenskan i vägen för goda kunskaper i engelska? Nej, både samhälle och individ har plats för mer än ett språk. Nästan all tvåspråkighetsforskning visar också att den som behärskar sitt modersmål på hög nivå har bäst förutsättningar att bli duktig på ett andraspråk.

– Kan åtta miljoner svenskar byta modersmål på en till två generationer? Nej, en immigrantfamilj kan byta modersmål på två generationer. Men att en majoritetsbefolkning på åtta miljoner, med hög utbildningsnivå, skulle göra detsamma under någorlunda demokratiska former är otänkbart. Det tar minst ett par hundra år, till mycket höga kostnader. Man kunde förstås pröva en stenhård diktatur med långa fängelsestraff för svenska på offentlig plats – fast en sådan politik har inte förmått kurderna att gå över till turkiska.

– Leder total övergång till engelska till bättre kvalitet och konkurrenskraft i högre utbildning och forskning? Nej, det är mer komplicerat. Engelskan är nödvändig för de internationella kontakter som krävs för högklassig forskning och undervisning. Svenskan är nödvändig för att studenter, lärare och forskare ska kunna mobilisera alla sina intellektuella resurser; man tänker bäst på sitt bästa språk. Den lilla forskning som finns om svensk högskoleundervisning på engelska rapporterar passivare studenter med ytligare förståelse (se Airey & Linder, European Journal of Physics, 2006/3). Universitet och högskolor måste alltså utveckla en långtgående parallellspråkighet.

– Skulle Sveriges roll i världen stärkas om vi inte talade svenska? Nej, bristande engelskkunskaper lägger sällan hinder för internationella insatser. Däremot kan det brista i arabiska, spanska, kinesiska och andra världsspråk. Hela världen talar inte engelska.

– Förlorar översatt litteratur sin särprägel? Det är den enda invändning Radetsky anför mot språkbyte: vi mister kontakten med det svenska litteraturarvet. Det är ett tunt argument, som dessutom underförstår att svensktalande inte har tillgång till internationell litteratur. Tvärtom! Bibeln eller Hagbergs Shakespeareöversättningar är inte utan särprägel och historisk betydelse. En välutvecklad översättningskultur tillför ytterligare dimensioner till ett gemensamt internationellt litteraturarv.

– Är svenskans fortbestånd beroende av ett aktivt, ja, ”krampaktigt” stöd från ”en lång rad offentligt stödda institutioner med Svenska Akademien i spetsen”? Vad avser Radetzki? Skolans och universitetens svenskundervisning kostar åtskilligt, men det skulle också engelskundervisningen göra efter ett språkbyte.

Akademien – som för övrigt inte har offentligt stöd – gör sin viktigaste språkvårdsinsats med Svenska Akademiens ordlista, ett av Sveriges absolut lönsammaste bokprojekt. Akademien betalar också 10–15 miljoner om året för arbetet med den stora Svenska Akademiens ordbok. Det är en historisk ordbok över 500 års svenska. Om den inte är klar 2017 som planerat, borde arbetet bedrivas också vid ett språkbyte, såvida man inte menar att all historisk forskning ska vara efterfrågad av en marknad.

Den statliga språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen har ett årligt anslag på drygt 40 miljoner. Det mesta går till stora arkiv över dialekter, namn, ortnamn och folkminnen, i huvudsak ett historiskt material. Skulle de eldas upp efter ett språkbyte? Cirka sex miljoner går till språkvård för dagens svenska: gratis rådgivning, arbete för enklare myndighetsspråk, stödinsatser på eftersatta områden, ordlistor och handböcker. I jämförelse med vad statliga och privata institutioner lägger ned för att exempelvis hålla Sverige med nationalekonomisk debatt på acceptabel nivå, är det offentliga stödet för svenskan en piss i Mississippi.

– Är ”fortsatt odling av svenska språket” bara ett intresse för ”grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse” medan de som önskar ”vinster i sparad tid eller ökad materiell välfärd” föredrar engelskan? Nej, försvaret av svenskan har krassa ekonomiska välfärdsmotiv. Om det språk som är ett välutvecklat modersmål för 90 procent av befolkningen i ett land inte får användas i viktiga sammanhang, så väntar en omfattande fördumning och oerhörda sociala konflikter. Kostnaderna blir oöverskådliga. Också i liten skala gäller detta argument: det företag som helt byter från svenska till engelska förlorar tid och kompetens med anställda som inte hittar orden.

– Vore det bra om hela världen hade samma modersmål? Det är en underliggande utgångspunkt för många av Radetzkis argument. Kanske det, men idén är verklighetsfrämmande. Det vore måhända också bra – framför allt ekonomiskt rationellt – om alla var precis lika långa och tjocka, och om de hade exakt samma smak. Men den faktiska utvecklingen är att den språkliga mångfalden ökar i Sverige och jämförbara stater – där finns den språkpolitiska utmaningen. Sverige har i dag kanske 150 modersmål. Vi behöver en språkpolitik som ger plats för språken, för den gemensamma svenskan och för den internationella engelskan. Det är en politik för mångspråkighet. Radetzkis linje leder rakt in i enspråkighetens elände."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Konference, 5. december 2007, CBS i Dalgas Have, i forbindelse med CBS’ 90-års jubilæum

Sprogpolitiske udfordringer for Danmark:hvordan kan forskningsresultater udmøntes?

To temaer skal belyse igangværende forsknings betydning for dansk sprogpolitik,herunder forslag til hvordan flersprogethed kan styrkes.Et indbudt panel tager stilling til hvordan udfordringer imødegås.Dansk og engelsk er konferencesprog.

 9.30 – 12.00 Udfordringer fra globalisering og europæisk integration

30 minutter til hver foredragsholder, 30 minutter til diskussion og konklusioner

English in European integration and globalisation, lingua franca or lingua frankensteinia? Robert Phillipson, CBS

Tysk i Europa historisk set Per Øhrgaard, CBS

The multilingual web of European Union discourse Line Henriksen, CBS

The importance for the future of humanity of linguistic diversity and linguistic human rights. Tove Skutnabb-Kangas, dr.phil

13.00 – 14.30 Den danske virkelighed: erfaringer og udfordringer

20 minutter til hver foredragsholder, 30 minutter til diskussion og konklusioner

Corporate Style Guides and Dictionaries in Danish Companies and Organizations: A Perfect Match? Henrik Køhler Simonsen, CBS

Den danske kommercielle verdens behov for flere fremmedsprog. Lisbeth Verstraete Hansen, CBS

Dansk og/eller andre sprog - et spørgsmål om lovgivning? Sabine Kirchmeier-Andersen, Dansk Sprognævn

14. 45 – 16.30 Panel: Sproglig mangfoldighed - en udfordring for dansk sprogpolitik

Ordstyrere: Thomas Harder og Robert Phillipson

Paneldeltagere får tilsendt forud for konferencen en række spørgsmål. Debatten skal lede til konkrete forslag til handling. Repræsentanter for de politiske partier bliver indbudt. 

Inge Baaring, leder af CBS tolkeuddannelse

Birgitte Jensen, Forbundet Kommunikation og Sprog

Alex Klinge, institutleder, CBS (om styrkelse af de ’små’ fremmedsprog)

Jørn Lund, formand, Kulturministeriets sprogpolitiske udvalg

NN, Undervisningsministeriet

NN, Videnskabsministeriet

NN, Dansk Industri

Frank Østergaard, Fransklærerforening & Gymsprog (om sprog i skolen)

16.30 CBS er vært for en reception