Alla inlägg under juni 2007

Vi återger här ett förnuftigt inlägg från en brittisk parlamentsledamot från den 9/3 2001:

Mr. Denis MacShane (Rotherham): I am grateful for the chance to discuss the Nuffield report on the teaching of foreign languages in our schools. I think that it was Bismarck, who spoke many languages, including French, Italian, Russian and English, who said that speaking many tongues was something that head waiters should do. Charles V, the 16th-century emperor, said that he spoke Spanish to God, Latin to his confessor, Italian to his mistress, French to his men and German to his horse. I shall make a plea for a more modest aim: that we in Britain seek to improve our knowledge of foreign languages so that more of us can speak at least another language.


A monolingual Britain will not survive in the global economy. For the first time in our nation's existence, we have given up insisting that an effort should be made to speak other languages. England has lost an empire but still believes in the imperialism of English. That is a huge mistake because already more than half those accessing the internet are no longer doing so in English. In the United States, Spanish-speaking Hispanic citizens are poised to overtake African-Americans as the country's biggest minority group. Of course, as we know, President Bush campaigns in good Spanish.


There are more than 100 million German-speakers in Europe. As language follows money, the growing economic dominance in central and eastern Europe of Germany, Austria and Switzerland means that more and more German is spoken in that region. We know how far French reaches in Africa and Canada, and Spanish and Portuguese dominate in Latin America. In Asia, Chinese is increasingly becoming a second language.



English is the world's most popular choice for a second language, but as the rest of the world is now learning English or another second language, why are we so foolish and arrogant as to believe that we do not need to speak other tongues? It was not always thus. Throughout our history, our kings, queens and Prime Ministers have spoken and written European languages. Until recently, it would have been unthinkable for an "educated" man or woman not to have some knowledge of other languages.


 

That was not merely a question of elites; skilled workers would often finish an apprenticeship by working abroad, although, as we know, apprenticeships have gone. Young men would go off to become police inspectors in Hong Kong and learn fluent Cantonese. Army sergeants and corporals would give orders in different tongues to local troops in far-flung parts of the old British empire. Administrators and business people working in different parts of the world would master other languages.



It is a huge error to assume that English will suffice in 21st-century business. On every page of yesterday's "Appointments" supplement to The Times, in which executive jobs are advertised, appeared calls for "fluency in French, German or Spanish", "fluency in at least one foreign language essential" or "language skills--a plus". I cannot stand the awful term "UK plc" but our economic future as a nation will not be secured until we can speak in more than our own tongue.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juni 2007 00:33

Temat är "Namn, namnvård och språkpolitik i ett mångspråkigt Norden i dag". Platsen är Institutet för språk och folkminnen, Hörsalen, Uppsala. tid 7 - 9/9 2007.

Syftet med konferensen är dels att jämföra erfarenheter av olika namnskick och principer för namnvård i de nordiska länderna, dels att diskutera i vad mån en mer utvecklad nordisk samsyn i namnvårdsfrågor är önskvärd och möjlig. Programmet kommer att rymma föredrag som från språkliga eller rättsliga utgångspunkter överblickar och problematiserar namnfrågor i Norden i dag. Läs mer om konferensen här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2007 21:29

I dagens DN, 28 juni 2007, skriver nationalekonomen Marian Radetzki i en debattartikel att alla svenskar av ekonomiska skäl borde gå över till engelska som modersmål. Vi återger Olle Josephsons svar på Språkrådets webbplats i sin helhet:

"Diskussionen om engelskans roll i det svenska samhället är en avgörande språkpolitisk fråga. Det är viktigt att den förs, men inte på skämt- och rötmånadsnivå. Den måste vila på rimliga antaganden. Ett tiotal sakfel eller missuppfattningar i Marian Radetzkis artikel i Dagens Nyheter den 28 juni behöver därför redas ut.

– Står svenskan i vägen för goda kunskaper i engelska? Nej, både samhälle och individ har plats för mer än ett språk. Nästan all tvåspråkighetsforskning visar också att den som behärskar sitt modersmål på hög nivå har bäst förutsättningar att bli duktig på ett andraspråk.

– Kan åtta miljoner svenskar byta modersmål på en till två generationer? Nej, en immigrantfamilj kan byta modersmål på två generationer. Men att en majoritetsbefolkning på åtta miljoner, med hög utbildningsnivå, skulle göra detsamma under någorlunda demokratiska former är otänkbart. Det tar minst ett par hundra år, till mycket höga kostnader. Man kunde förstås pröva en stenhård diktatur med långa fängelsestraff för svenska på offentlig plats – fast en sådan politik har inte förmått kurderna att gå över till turkiska.

– Leder total övergång till engelska till bättre kvalitet och konkurrenskraft i högre utbildning och forskning? Nej, det är mer komplicerat. Engelskan är nödvändig för de internationella kontakter som krävs för högklassig forskning och undervisning. Svenskan är nödvändig för att studenter, lärare och forskare ska kunna mobilisera alla sina intellektuella resurser; man tänker bäst på sitt bästa språk. Den lilla forskning som finns om svensk högskoleundervisning på engelska rapporterar passivare studenter med ytligare förståelse (se Airey & Linder, European Journal of Physics, 2006/3). Universitet och högskolor måste alltså utveckla en långtgående parallellspråkighet.

– Skulle Sveriges roll i världen stärkas om vi inte talade svenska? Nej, bristande engelskkunskaper lägger sällan hinder för internationella insatser. Däremot kan det brista i arabiska, spanska, kinesiska och andra världsspråk. Hela världen talar inte engelska.

– Förlorar översatt litteratur sin särprägel? Det är den enda invändning Radetsky anför mot språkbyte: vi mister kontakten med det svenska litteraturarvet. Det är ett tunt argument, som dessutom underförstår att svensktalande inte har tillgång till internationell litteratur. Tvärtom! Bibeln eller Hagbergs Shakespeareöversättningar är inte utan särprägel och historisk betydelse. En välutvecklad översättningskultur tillför ytterligare dimensioner till ett gemensamt internationellt litteraturarv.

– Är svenskans fortbestånd beroende av ett aktivt, ja, ”krampaktigt” stöd från ”en lång rad offentligt stödda institutioner med Svenska Akademien i spetsen”? Vad avser Radetzki? Skolans och universitetens svenskundervisning kostar åtskilligt, men det skulle också engelskundervisningen göra efter ett språkbyte.

Akademien – som för övrigt inte har offentligt stöd – gör sin viktigaste språkvårdsinsats med Svenska Akademiens ordlista, ett av Sveriges absolut lönsammaste bokprojekt. Akademien betalar också 10–15 miljoner om året för arbetet med den stora Svenska Akademiens ordbok. Det är en historisk ordbok över 500 års svenska. Om den inte är klar 2017 som planerat, borde arbetet bedrivas också vid ett språkbyte, såvida man inte menar att all historisk forskning ska vara efterfrågad av en marknad.

Den statliga språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen har ett årligt anslag på drygt 40 miljoner. Det mesta går till stora arkiv över dialekter, namn, ortnamn och folkminnen, i huvudsak ett historiskt material. Skulle de eldas upp efter ett språkbyte? Cirka sex miljoner går till språkvård för dagens svenska: gratis rådgivning, arbete för enklare myndighetsspråk, stödinsatser på eftersatta områden, ordlistor och handböcker. I jämförelse med vad statliga och privata institutioner lägger ned för att exempelvis hålla Sverige med nationalekonomisk debatt på acceptabel nivå, är det offentliga stödet för svenskan en piss i Mississippi.

– Är ”fortsatt odling av svenska språket” bara ett intresse för ”grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse” medan de som önskar ”vinster i sparad tid eller ökad materiell välfärd” föredrar engelskan? Nej, försvaret av svenskan har krassa ekonomiska välfärdsmotiv. Om det språk som är ett välutvecklat modersmål för 90 procent av befolkningen i ett land inte får användas i viktiga sammanhang, så väntar en omfattande fördumning och oerhörda sociala konflikter. Kostnaderna blir oöverskådliga. Också i liten skala gäller detta argument: det företag som helt byter från svenska till engelska förlorar tid och kompetens med anställda som inte hittar orden.

– Vore det bra om hela världen hade samma modersmål? Det är en underliggande utgångspunkt för många av Radetzkis argument. Kanske det, men idén är verklighetsfrämmande. Det vore måhända också bra – framför allt ekonomiskt rationellt – om alla var precis lika långa och tjocka, och om de hade exakt samma smak. Men den faktiska utvecklingen är att den språkliga mångfalden ökar i Sverige och jämförbara stater – där finns den språkpolitiska utmaningen. Sverige har i dag kanske 150 modersmål. Vi behöver en språkpolitik som ger plats för språken, för den gemensamma svenskan och för den internationella engelskan. Det är en politik för mångspråkighet. Radetzkis linje leder rakt in i enspråkighetens elände."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2007 12:53

Konference, 5. december 2007, CBS i Dalgas Have, i forbindelse med CBS’ 90-års jubilæum


Sprogpolitiske udfordringer for Danmark:hvordan kan forskningsresultater udmøntes?


To temaer skal belyse igangværende forsknings betydning for dansk sprogpolitik,herunder forslag til hvordan flersprogethed kan styrkes.Et indbudt panel tager stilling til hvordan udfordringer imødegås.Dansk og engelsk er konferencesprog.


 9.30 – 12.00 Udfordringer fra globalisering og europæisk integration

30 minutter til hver foredragsholder, 30 minutter til diskussion og konklusioner


English in European integration and globalisation, lingua franca or lingua frankensteinia? Robert Phillipson, CBS


Tysk i Europa historisk set Per Øhrgaard, CBS


The multilingual web of European Union discourse Line Henriksen, CBS


The importance for the future of humanity of linguistic diversity and linguistic human rights. Tove Skutnabb-Kangas, dr.phil


13.00 – 14.30 Den danske virkelighed: erfaringer og udfordringer

20 minutter til hver foredragsholder, 30 minutter til diskussion og konklusioner


Corporate Style Guides and Dictionaries in Danish Companies and Organizations: A Perfect Match? Henrik Køhler Simonsen, CBS


Den danske kommercielle verdens behov for flere fremmedsprog. Lisbeth Verstraete Hansen, CBS


Dansk og/eller andre sprog - et spørgsmål om lovgivning? Sabine Kirchmeier-Andersen, Dansk Sprognævn


14. 45 – 16.30 Panel: Sproglig mangfoldighed - en udfordring for dansk sprogpolitik

Ordstyrere: Thomas Harder og Robert Phillipson


Paneldeltagere får tilsendt forud for konferencen en række spørgsmål. Debatten skal lede til konkrete forslag til handling. Repræsentanter for de politiske partier bliver indbudt. 


Inge Baaring, leder af CBS tolkeuddannelse

Birgitte Jensen, Forbundet Kommunikation og Sprog

Alex Klinge, institutleder, CBS (om styrkelse af de ’små’ fremmedsprog)

Jørn Lund, formand, Kulturministeriets sprogpolitiske udvalg

NN, Undervisningsministeriet

NN, Videnskabsministeriet

NN, Dansk Industri

Frank Østergaard, Fransklærerforening & Gymsprog (om sprog i skolen)


16.30 CBS er vært for en reception

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 juni 2007 18:48

Den 9–10 juni nästa år ordnas en internationell konferens på kursgården Vår Gård i Saltsjöbaden, Stockholm för att stimulera svensk och nordisk forskning om språkvård och språkpolitik. Den arrangeras för medel som blev kvar när Svenska språknämnden lades ned och stöds också av Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen (som Språkrådet är en del av).

Syfte
Syftet är att uppmärksamma, stimulera och initiera svensk och även nordisk forskning om språkpolitik och språkvård. Tyngdpunkten ska alltså snarare ligga på presentation av forskningsuppgifter – planerade, pågående eller avslutade – och på teoretiska och metodiska problem, inte så mycket på praktiska riktlinjer för språkpolitik och språkvård.

Program
Programmet är indelat i fyra sessioner som var och en inleds av ett plenarföredrag. Efter plenarföredraget följer kommentarer till föredraget av två särskilt vidtalade konferensdeltagare. Därefter ges plats för 2–4 sessionsföredrag.

Sessioner och plenartalare
De fyra sessionerna och sessionsinledarna är följande:
– Flerspråkighet och språkval i organisationer och samhällen. Ulrich Ammon, Duisburg-Essen Universität.
– Engelska som andraspråk i Europa. David Graddol, The English Company.
– Minoriteter och minoritetsspråkspolitik. Susan Gal, University of Chicago.
– Standardisering, normstrider och attityder. Sally Johnson, University of Leeds.

Sessionsföredrag
Sessionsföredragen ansluter till något eller några av konferensens teman. Dessa bör uppfattas relativt brett; det är önskvärt att ge utrymme för så mycket forskning som möjligt som på något sätt anknyter till ämnet för konferensen. Arrangörerna måste dock förbehålla sig rätten att göra ett urval om alltför många föredrag anmäls.

Konferensspråk
Konferensspråk är svenska, skandinaviska och engelska. Föredrag och diskussionsinlägg på svenska eller skandinaviska tolkas till engelska.

Dokumentation
Föredragen kommer att dokumenteras i en särskild volym som ges ut av Språkrådet (Institutet för språk och folkminnen).

Inkvartering och kostnader
Deltagarna inkvarteras på Vår Gård. Det finns möjlighet att övernatta också mellan söndag den 8 och måndag den 9 juni. Mat, logi och konferensdeltagande är gratis. Deltagarna betalar alltså bara sina reskostnader.

Anmälan om föredrag och deltagande
Föredrag med preliminär titel och kort sammanfattning både på svenska/skandinaviska och engelska ska anmälas till arrangörerna senast 5 november 2007. Sammanfattningen bör omfatta högst 4 500 tecken, inklusive blanksteg och text på båda språken. Meddela till vilket av konferensens fyra teman föredraget i första hand anknyter.

Deltagande anmäls senast den 14 januari 2008. Då deltagarantalet måste begränsas till cirka 80 personer kan arrangörerna tvingas göra ett urval. Visst försteg kan då ges till dem som anmält sig i god tid. Vi eftersträvar också geografisk spridning och någorlunda balans mellan konferensens olika intresseområden.


Anmälan om föredrag eller om deltagande, liksom förfrågningar, skickas till Olle Josephson, Språkrådet, Box 200 57, 104 60 Stockholm. E-post: Olle.Josephson(à)sprakradet.se (ändra à till @).


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2007 19:15

Kungliga Konsthögskolan i Stockholm antog en språkpolicy den 11/6 2007. Tidigare har Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet antagit språkplaner.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 juni 2007 12:31

Daniel Erlandsson, som sköter Språkspalten i Östgöta-Correspondenten, tar i en krönika den 28/5 upp språkvalet i samband med Linnéjubileet:


"Förra veckans språkspalt handlade om Carl von Linné. Jag skrev då att tankar på att vårda och bevara det svenska språket växte fram under hans tid. Linné skrev också en hel del på svenska, fast latin var det vetenskapliga språket. Han var mån om att göra sig förstådd. En lite rolig – eller snarare tråkig – jämförelse är lätt att göra med Linnéjubileets skyltar 'Linné was here', som har placerats ut på 33 platser i landet. Svenskan skulle bevaras, hette det – då. Men varför inte nu?



När man har passerat Ölandsbron hälsas man av en jättelik bild på Linné där han tituleras 'Mr Flower Power'. Antagligen har jag sedan länge blivit gammal och gnällig, men varför måste allt göras så barnsligt? Varför måste allt simpelt behandlas som vore det höjden av fyndighet?"


Flera medlemmar i Språkförsvaret har tidigare skrivit till de kampanjansvariga för Linnéjubileet och ifrågasatt just dessa benämningar på engelska.


Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 
Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2007 13:27

I  doktorsavhandlingen "Debating Swedish. Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden" av Tommaso M. Milani skriver han så här:


"Another instance of public concern about language was the creation in 2002 of a webpage called Språkförsvaret ('Language Defence'), which later became a 'non-governmental organisation free fom political parties' bringing together all those who 'share the idea that the Swedish language has a value in itself, and needs to be defended among other things against the encroachment of English' (Språkförsvaret, 2007)(3). Nonetheless, the significance of these two events can be better understood if positioned in the broader context of a general public concern about the Swedish language,..."


I fotnoten (3) heter det:


"Språkförsvaret undoubtedly puts great emphasis on the importance of Swedish. Nonetheless, it is also explicitly stated on the webpage that 'we do not think that the Swedish language should be used to discriminate. Therefore, we do not publish racist, chauvinist or sexist texts'  (Språkförsvaret, 2007)".


Det är snällt skrivet att skapandet av webbplatsen Språkförsvaret 2002 var en signifikant händelse, men någon betydelse fick inte Språkförsvaret förrän under 2005, då Språkförsvaret omvandlades till ett nätverk. Men inga skulle bli gladare än oss om vi kunde skriva in oss i kommande svensk språkhistoria på samma sätt som "Then Swänska Argus", oavsett om årtalet kommer att anges till 2002 eller 2005. Den som lever länge, får se.


P.S Avhandlingen är på engelska men med sammanfattningar på svenska.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20 21 22 23
24
25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se