Enligt tidningsuppgifter under påskveckan vill Engelska skolan gå ännu längre ner i årskurserna med utökad engelska. Det finns anledning att skarpt reagera på detta.

Skolverket gjorde faktiskt vissa begränsningar i sitt tillstånd för att undervisa i fler ämnen på engelska på bekostnad av svenskan, i synnerhet på grundskolan. Professor Åke Wiberg i Uppsala, som var Skolverkets sakkunnige i dessa frågor 1998, betonade i sin utredning att utökad undervisning på annat språk endast får ordnas om elevernas modersmål nått en sådan utveckling, att det rimligen inte tar skada av att användas i mindre grad.

När inträffar denna ålder? Ja, absolut inte före tonåren, snarare efter. Ett skolbarns / -ungdoms ordförråd växer med ca 3000 ord per år, och om inflödet av svenska ord på olika områden tidigt stryps kan ju var och en själv räkna ut hur uttrycksförmågan på svenska påverkas. En individs ord- och begreppsförråd slutar ju egentligen aldrig att utvecklas, förutsatt att han / hon får tillfälle att förstå den genom sitt språk.

Frågan blir alltså: om Skolverket nu skulle bevilja utökad engelska och mindre svenska i ännu lägre årskurser, vad säger då att man skall stanna där? Varför inte redan från årskurs 1, eller förskolan? Det är bara i Sverige den offentliga skolan finansierar språkbytesskolor utanför landets majoritets- eller minoritetspråk. Horribelt!

Samma företag vill också starta gymnasieundervisning för svensktalande ungdomar enbart på engelska. Här måste riksdagens lag om att svenska är huvudspråk i Sverige från den 7 december 2005 – och inte minst den svenska skolan – få visa vad den betyder i verkligheten. Landet har utöver svenskan fem officiella minoritetsspråk. Engelska nämns inte alls i dessa sammanhang, världsspråket klarar sig bra ändå. Det finns ingen anledning att med skattemedel hjälpa till med en utveckling som medför en fattigare svenska för ungdomar i Gästrikland.

 Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I februari 2007 avslutades Talsyntesprojektet. Ett av delprojekten ("Filibuster") var att utveckla en egen svensk talsyntes. Resultatet är talsyntesen "Folke", som du kan lyssna på här. Den används nu för att snabbare och till lägre kostnad producera litteratur till studenter på universitet och högskola. Istället för sex veckor med mänsklig inläsare kan en talbok med talsyntes produceras på två veckor. I år beräknas cirka 175 titlar produceras med talsyntes. Läs vidare på talboks- och punktskriftsbibliotekets webbsida.Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.