I ett inlägg betitlat "Känslopjunk" från den 4/4 redogör Mikael Parkvall varför han reagerade på att Anders Borg som ende finansminister inte använde sig av sitt modersmål på EU:s senaste möte för finansministrarna:"Okej, detta kanska kräver lite förklaring.Först vill jag påpeka att det inte är helt uppenbart att det finns vetenskapligt hållbara argument för att det är bättre om Borg talar svenska. I en vetenskaplig publikation försöker jag naturligtvis hålla mig till det strikt vetenskapliga, men i ett forum som denna blogg har jag mindre hårda krav på mig själv (och andra) -- här kan, tycker jag, även mer personliga reflektioner få plats.Min besvikelse bygger till att börja med (det var nat's inte så att Östen insinuerade det, men bara för sakens skull) inte på att svenska skulle vara bättre än nåt annat språk, utan på att en historisk slump råkar ha gjort det till mitt. Det är det språk jag kan uttrycka mig någotsånär obehindrat på, och det har kommit att bli en viktig del av min identitet. Jag finns bara på svenska."Läs hela inlägget på Lingvistbloggen!Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 4/4 rapporterade P1 från EU:s finansministermöte. Man fick höra korta inlägg från ett par olika länders representanter, varpå reportern kommenterade (ordagrant citerat):"Sveriges finansminister Anders Borg är den enda som inte talar sitt eget språk - han talar engelska."Den nya borgerliga regeringen upprätthåller tydligen den socialdemokratiska regeringens stolta traditioner - så lite svenska som möjligt i EU.(Citatet upphittat i ett inlägg den 4/4 på Lingvistbloggen)Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.