Tidskriften Språkvård, som ges ut av Språkrådet och utkommit sedan 1965, läggs ned efter sommaren. Prenumeranterna får i stället under hösten den nystartade Språktidningens tre första nummer.– Vi tycker att Språkvård är en bra tidskrift, säger Olle Josephson, chef för Språkrådet och redaktör för Språkvård. Men språkfrågorna skulle behöva nå fler än Språkvårds 6 500 prenumeranter, och den tidskrift vi önskar har vi varken resurser eller kompetens att göra. När därför en sådan tidskrift nu blir verklighet, väljer vi i stället att satsa våra språkvårdskrafter på det vi verkligen kan. Dessutom kommer vi att medarbeta flitigt i Språktidningen.Språktidningen ska komma ut med sex nummer om året, med start efter sommaren. Det är tänkt att bli en bred populärvetenskaplig tidskrift, mest om svenska, men också om andra språk i Sverige och världen, med reportage, praktiska skrivråd och forskare som skriver begripligt om nya resultat. Tidningen är helt fristående, och chefredaktör och ansvarig utgivare är Patrik Hadenius som kommer från Forskning & Framsteg. Stödet från vetenskapssamhället är stort. Bland annat har Vetenskapsrådet, Svenska Akademien, Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond givit omfattande startbidrag.– Språkrådet har varit med i diskussionerna om Språktidningen, och det ser mycket lovande ut, säger Olle Josephson. Men visst känns det vemodigt att lägga ned Språkvård som gjort så mycket nytta, även om jag inte tror att tidskriften på längre sikt hade någon framtid i sin nuvarande form. Vi försöker resonera som gamla idrottsstjärnor: man ska lägga av medan man ännu står på toppen.För ytterligare information kontakta Olle Josephson, Olle.Josephson@sprakradet.se, eller Patrik Hadenius, patrik@spraktidningen.se.(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Radikale Venstre har också öppnat för en språkdebatt (med inbjudna debattörer, som gör inspark) på sin blogg Overskudsdanmark. Med tanke på att Radikale Venstre har föreslagit att engelska ska bli Danmarks andra officiella språk, är debatten mer sansad än vad man i förstone kan tro.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Modersmålskredsen i Danmark publicerar fr.o.m mars 2007 språktidskrften Budstikken, som handlar om danska och de nordiska språk, språkhistoria, språkvård och språkpolitik. Bakgrunden till utgivningen framgår av följande presentation: "Vores initiativ udspringer dog ikke blot af interesse for dansk sprog, men i høj grad også af bekymring for samme. Og af en bekymring over, at man ikke må være bekymret for dansk sprog. I de toneangivende sprogkredse herhjemme, ikke mindst på universiteterne, nøjes man således med blot at følge udviklingen, og når man endelig hører sagkundskaben bedømme udviklingen, er det i reglen for at karakterisere den som uundgåelig, ja, som en berigelse – også når den indebærer banale udtalevanskeligheder, forståelses- eller bøjningsfejl på femteklasseniveau og ikke mindst afvikling af danske ord til fordel for (overflødige) engelske.Dette svigt får så meget desto mere skæbnesvangre følger i en tid, hvor dansk, i lighed med mange af klodens øvrige sprog, er udsat for et voldsomt pres fra globaliseringens sprog: engelsk. Når hele samfundet lulles ind i en tvangsforestilling om, at enhver videregående uddannelse, ethvert fjernsynsprogram, forbrugsprodukt, firma eller forretningskoncept skal bære et engelsk navn for overhovedet at kunne være til, har vi brug for folk, der slår til lyd for en mere nuanceret sproglig bevidsthed. En bevidsthed, der – som noget helt selvfølgeligt – tager sit udgangspunkt og anerkender sine forudsætninger i modersmålet."Tidskriften utkommer fyra gånger om året och är på 16 - 20 sidor. En årsprenumeration kostar 75 kr och kan beställas via Modersmålskredsens webbplats eller via:Loránd-Levente PálfiPrinsesse Charlottes Gade nr. 41, 3. t.v2200 København N.E-post: llp@asb.dkTlf.: +45 29 92 12 92Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt TT har Paavo Lipponen, Finlands förre statsminister, som nyligen lämnat sin post som talman för den finska riksdagen, snabbt skaffat sig ett nytt uppdrag: att främja svenska språket. Lipponen är en av grundarna av nätverket Svenska nu.I ett öppningsanförande sade Lipponen: "Jag är mycket oroad över engelskans dominerande ställning bland de finska ungdomarna. Det är förkrossande."Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Regeringen antog på sitt sammanträde den 8/2 2007 ett kommittédirektiv om en svensk språklag, som kan läsas här.Vi återkommer säkert med en kommentar.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Det danska kulturministeriet har tillsatt en språkpolitisk kommitté, som ska avlämna ett betänkande senast i oktober 2007. I direktivet ingår bland annat att ta ställning till om det behövs en språklag eller inte och hur den i så fall ska se ut:"På baggrund af såvel status for de seneste års sprogudvikling som vurderingen af fremtidens sprog og sprogkompetencer skal udvalget:* Vurdere behov og mulighed for lovregulering af sprogområdet enten gennem en egentlig sproglov eller gennem lovgivning på enkelte områder. Såfremt der peges på en egentlig sproglov, skal udvalget nærmere specificere lovens indhold, ligesom udvalgets anbefalinger bør bygge på en analyse af sammenlignelige landes sprogpolitiske erfaringer."Personligen tycker jag att det är ett bra direktiv, eftersom det öppnar dörren för en särskild språklag. Direktivet kan läsas i sin helhet här. Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Modersmålskredsen publicerar fr.o.m mars 2007 språktidskriften Budstikken, som behandlar danskt och nordiska språk, språkhistoria, språkvård och språkpolitik. Tidskriften utkommer fyra gånger om året och är på 16 - 20 sidor. En årsprenumeration kostar 75 kr och kan beställas via Modersmålskredsens webbplats eller via:Loránd-Levente PálfiPrinsesse Charlottes Gade nr. 41, 3. t.v2200 København N.E-post: llp@asb.dkTlf.: +45 29 92 12 92Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

En medlem i nätverket, som deltog på det nordiska språkseminariet den 1/3 i Esbo, vilket behandlade den nordiska språkkonventionen, rapporterade att ordföranden för Dansk Sprognævn, Niels Davidsen-Nielsen, i sitt anförande hade uppgett att bara en fjärdedel av de svenska ungdomarna hade fått grannspråksundervisning. Jag kontaktade Niels Davidsen-Nielsen och fick veta att uppgiften var hämtad från den stora undersökningen, "Håller språket ihop Norden?", en forskningsrapport som utarbetades av Lars-Olof Delsing/Katarina Lundin Åkesson 2005 för Nordiska Ministerrådets räkning.Jag visste att situationen var allvarlig, men inte så allvarlig. Själv har jag undervisat i svenska i c:a 22 år och alltid undervisat i grannspråken, danska och norska. Det har varit helt självklart. Med minimal ansträngning, och med minst hälften av ordförrådet gratis, kan man ta del av litteratur och text från ett språkområde på ytterligare 10 miljoner människor. Skolans uppgift består i att visa eleverna hur lätt det är att förstå danska och norska. Det fordras bara en viljeansträngning. Jag kan inte erinra mig att jag har haft några elever, som ifrågasatt detta moment efter att de väl har genomgått det.Vad beror det på att så få elever i svenska skolan får ta del av grannspråksundervisningen?Grundskolans kursplan i svenska innehåller visserligen följande formulering:...får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige. Det verkar dock mycket illa beställt med undervisningen i danska och norska i grundskolan. Detta är mitt bestämda intryck, men jag har inga fakta att utgå från.Än värre är det på gymnasiet. Ingen av kursplanerna i svenska A, B eller C säger uttryckligen att det ska ske undervisning i grannspråken. Det öppnar dörren för många lärare att följa minsta motståndets lag och låta bli att undervisa i grannspråken. I storstäderna kan man skylla på att man har så många invandrarelever, men min erfarenhet är att invandrarelever klarar undervisning i grannspråken lika bra som elever med svenska som modersmål. De senare är mera bundna till de svenska språkformerna, vilket kan försvåra förståelsen av en dansk/norsk text, medan de förra kan våga gissa betydelsen i större utsträckning.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.