Direktlänk till inlägg 21 mars 2007

En kommentar till kommittédirektivet om en svensk språklag

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2007 22:37

Regeringen antog på sitt sammanträde den 8/2 2007 ett kommittédirektiv om en svensk språklag. Kärnan i detta direktiv är att ”en lagreglering ska avse svenska språkets status och ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har”, d.v.s att svenska språket får status av officiellt språk i Sverige. Detta är ett viktigt steg i att befästa svenskans ställning, fr.a gentemot engelskan, vilket också indirekt tas upp i direktivet: ”Språkkommittén konstaterade att mot bakgrund av samhällsutvecklingen kan svenska språket i likhet med många andra språk riskera att på sikt trängas undan av mer dominerande språk inom vissa områden i samhället. Tillgången till det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor här. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati.”Direktivet innehåller dock viktiga begränsningar, som är onödiga:”Utredaren ska ta sin utgångspunkt i Språkkommitténs bedömning att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till en språklag.”Det är helt korrekt att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor, eftersom språket ständigt är statt i förändring. Däremot är det en onödig begränsning att språklagen enbart bör reglera språkanvändningen inom den offentliga förvaltningen. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det i stället:”14.2.§ De som kan ställas till svars för överträdelser av denna lag är myndigheter, institutioner, inrättningar och föreningar, som helt eller delvis finansieras med skattemedel, företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige liksom företag som har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet. Privatpersoner kan aldrig ställas till svars för överträdelse av denna lag.”Allt som Sveriges medborgare finansierar genom skattemedel, skall också svenska folket utöva inflytande över genom riksdagen och dess lagstiftningsmakt. Företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige, har fått och får olika bidrag och subventioner från svenska staten. Dessa företag drar också nytta av den infrastruktur, som har finansierats av den offentliga sektorn, d.v.s ytterst av skattemedel. Detsamma gäller företag, vilka har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet.Det är också märkligt att frågan om sanktioner utesluts på förhand. Det finns ett stort antal lagar och förordningar (även bortsett från brottsbalken), som innehåller vitesbestämmelser:(SFS-nummer inom parentes) Rennäringslag (1971:437) Fastighetstaxeringslag (1979:1152) Begravningslag (1990:1144) Lag (1949:183) om flottning i Torne och Muonio gränsälvar Sjölag (1994:1009) Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartygLag (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i SverigeLag (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.mMarknadsföringslagen (1995:450)Lag (1976:839) om Statens va-nämndLag (1978:160) om vissa rörledningarKungörelse (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistikenLag (2003:113) om elcertifikatLag (2006:412) om allmänna vattentjänsterLag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartygLag (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållandenFörordning (1956:413) om klassificering av köttLag (1977:439) om kommunal energiplaneringVäxtförädlarrättslag (1997:306) Förordning (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identifieringLag (1974:191) om bevakningsföretagLag (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhetLag (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringenBilskrotningslag (1975:343)Utsädeslag (1976:298)Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl att delta i totalförsvarsplaneringenLag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.mLag (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelserLag (1966:742) om hotell- och pensionatrörelseLag (1982:636) om anordnande av visst automatspelLag (2006:496) om blodsäkerhetLag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukterLag (2006:807) om kontroll av husdjur, m.mLag (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartygLag (2005:426) om arbetstid m.m för flygpersonal inom civilflygetLag (1988:950) om kulturminnen m.mLag (1998:31) om standarder för sändning av TV-signalerJag tänker inte diskutera vilka lagar som är viktigaste – jag påstår bara att en språklag är minst lika viktig som någon av dessa.Per-Åke Lindblom Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 okt 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):   ”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svo...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Mars 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se