Direktlänk till inlägg 21 mars 2007

En kommentar till kommittédirektivet om en svensk språklag

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2007 22:37

Regeringen antog på sitt sammanträde den 8/2 2007 ett kommittédirektiv om en svensk språklag. Kärnan i detta direktiv är att ”en lagreglering ska avse svenska språkets status och ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har”, d.v.s att svenska språket får status av officiellt språk i Sverige. Detta är ett viktigt steg i att befästa svenskans ställning, fr.a gentemot engelskan, vilket också indirekt tas upp i direktivet: ”Språkkommittén konstaterade att mot bakgrund av samhällsutvecklingen kan svenska språket i likhet med många andra språk riskera att på sikt trängas undan av mer dominerande språk inom vissa områden i samhället. Tillgången till det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor här. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati.”Direktivet innehåller dock viktiga begränsningar, som är onödiga:”Utredaren ska ta sin utgångspunkt i Språkkommitténs bedömning att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till en språklag.”Det är helt korrekt att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor, eftersom språket ständigt är statt i förändring. Däremot är det en onödig begränsning att språklagen enbart bör reglera språkanvändningen inom den offentliga förvaltningen. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det i stället:”14.2.§ De som kan ställas till svars för överträdelser av denna lag är myndigheter, institutioner, inrättningar och föreningar, som helt eller delvis finansieras med skattemedel, företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige liksom företag som har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet. Privatpersoner kan aldrig ställas till svars för överträdelse av denna lag.”Allt som Sveriges medborgare finansierar genom skattemedel, skall också svenska folket utöva inflytande över genom riksdagen och dess lagstiftningsmakt. Företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige, har fått och får olika bidrag och subventioner från svenska staten. Dessa företag drar också nytta av den infrastruktur, som har finansierats av den offentliga sektorn, d.v.s ytterst av skattemedel. Detsamma gäller företag, vilka har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet.Det är också märkligt att frågan om sanktioner utesluts på förhand. Det finns ett stort antal lagar och förordningar (även bortsett från brottsbalken), som innehåller vitesbestämmelser:(SFS-nummer inom parentes) Rennäringslag (1971:437) Fastighetstaxeringslag (1979:1152) Begravningslag (1990:1144) Lag (1949:183) om flottning i Torne och Muonio gränsälvar Sjölag (1994:1009) Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartygLag (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i SverigeLag (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.mMarknadsföringslagen (1995:450)Lag (1976:839) om Statens va-nämndLag (1978:160) om vissa rörledningarKungörelse (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistikenLag (2003:113) om elcertifikatLag (2006:412) om allmänna vattentjänsterLag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartygLag (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållandenFörordning (1956:413) om klassificering av köttLag (1977:439) om kommunal energiplaneringVäxtförädlarrättslag (1997:306) Förordning (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identifieringLag (1974:191) om bevakningsföretagLag (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhetLag (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringenBilskrotningslag (1975:343)Utsädeslag (1976:298)Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl att delta i totalförsvarsplaneringenLag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.mLag (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelserLag (1966:742) om hotell- och pensionatrörelseLag (1982:636) om anordnande av visst automatspelLag (2006:496) om blodsäkerhetLag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukterLag (2006:807) om kontroll av husdjur, m.mLag (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartygLag (2005:426) om arbetstid m.m för flygpersonal inom civilflygetLag (1988:950) om kulturminnen m.mLag (1998:31) om standarder för sändning av TV-signalerJag tänker inte diskutera vilka lagar som är viktigaste – jag påstår bara att en språklag är minst lika viktig som någon av dessa.Per-Åke Lindblom Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats) ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder. Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. D...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!   Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnur...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 juni 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.   I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 juni 08:55

I P1-Morgon på midsommaraftonens morgon fanns ett inslag med Moskvakorrespondenten Maria Persson-Löfgren som berättade om hur engelska ord och uttryck brer ut sig i dagens Ryssland. Inte minst har Moskvas tunnelbana anglifierats. Personalen har bytts...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Mars 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se