Alla inlägg under mars 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 mars 2007 00:08

Angående trehundraårsfirandet av Linné vill jag delge Språkförsvaret några ord från honom själv ur Linnés Skånska resa (Natur & Kultur /pocket) s.397 Linné är i Gränna och en prästman frågar vad kvier (fäfållor) heter på latin. Linné lägger ut texten med funderingar kring latinet och svenskan. Det som är intressant är att han skriver om det stora antalet latinska namn inom oekonomien:…"Ty vore önskeligt, att någon ville försvenska de gamlas ekonomiska termer, att vi må kunna få dem rena applicerade till vårt språk." Till exempel: Praedium - lantgods, Tugurium – torp (osv). Linné är inte motståndare till latinet men vill ha ett folkförankrat, förståeligt, demokratiskt om man så vill, svenskt allmänt språk. Lars Roberg läkare, född 1664, var lärare bl a till Linné och skrev en anatomibok Lijkrevnings tavlor med tillhörande svenska ord och begrepp för anpassning till svensk läkekonst. Benämningen nyföddhetsavdelningen finns idag inom sjukhusvård, möjligen har Lars Roberg haft en viss påverkan vad gäller uttryck inom svensk läkekonst så att allt inte är på latin. På svensklatin heter nyföddhetsavdelning neonatalavdelning vilket även används till allmänheten. Kärnan i det ovan beskrivna är att om vi frågar 10 människor i olika åldrar vad neonatal betyder vet mindre antal detta än om frågan gällt ordet nyföddhet(savdelning. Redan Linné och Roberg påpekade samhällsnyttan med ett allmänt förståeligt språk utan att för den skull dumpa latinet, i dag kan vi översätta detta till engelskan.Det är märkligt att vi inte kan åberopa egna lagar om språkskydd och språkutformning utan närmast får hänvisa till EU-lagar och internationella konventioner. Men så kan vi ju göra just detta, vi som kämpar mot för mycket av onödigt uppdelade språköar inom samhället, alltså mot onödiga språkklyftor. Forskning inom landet sker i dag uteslutande på engelska vilket är ett demokratiunderskott och borde inte vara lagligt. Att marknadskrafter (och politiska krafter med de mest krångliga egenord) skall få styra språkutvecklingen utan allmän inblandning och medinflytande tycker jag borde upp till samtal – det känns odemokratiskt.Det borde finnas ett språkråd med beslutsrätt som väger samhällsnyttan med låneord och nyskapade ord, liknande på Island. Vi har ju detta inom botaniken där det anges ett svenskt ord vid sidan av det latinska. Varför inte Rådet för svenska, i samverkan med Danmark, Norge och Island för framtida ord. Om man för omkring 1200 år sedan gemensamt i Norden ändrade och förenklade runraden skall väl ett Språkråd kunna värna och utveckla svenskan bättre än som nu är fallet. Även SVT som skall vara språkvårdande, vilket de är i mycket, pumpar ut ord tills de blir rotade såsom webb (nätet, vågen), email (e-post, post, ebrev), design (form, formgivning) tycker jag sköter sitt uppdrag på ett politiskt styrt sätt (designåret för att nämna ett smakprov). För att avsluta mina tankar så tackar jag för Språkförsvarets nyhetsbrev och beklagar att jag (troligtvis) inte kan delta och lyssna på mötet den 5 maj. Det som jag sett av er på nätet verkar vara bra och ni verkar vara de enda som verkligen driver språkvården mot politiskt beslut. Punkta gärna ner era viktigaste ståndpunkter kort och om varför, så får ni säkert fler som förstår era mål – gör detta på första sidan eller med tydlig klickrubrik. Bästa hälsningar Lars G HolmDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 mars 2007 15:11

Redan titeln gjorde mig nyfiken. I Grace Ebunlola Adamos sammanfattning, verksam vid Department of English and Literary Studies of Delta State University, i Abraka, Nigeria, skriver hon:” This paper examines the concept of globalization in relation to terrorism, and argues that the ‘imposition’ of the English language on the world, Africa, and in particular Nigeria (through the media, information technology, and other means of propaganda, and under the guise of globalization) is a form of linguistic terrorism. It consequently views globalization as another name for imperialism and domination by the West, and argues that the continued use of English in all spheres of life will make the Nigerian state stagnant, if not indeed retrogressive, rendering growth and development elusive. As a step in the direction of a cure, it therefore advocates renewed interest in the adoption of an indigenous national language for Nigeria.”I egen översättning:”Denna artikel undersöker globaliseringskonceptet i relation till terrorism, och argumenterar för att ’påläggandet’ av det engelska språket på världen, Afrika, och särskilt Nigeria (genom medierna, informationsteknologi, och andra propagandamedel, och med globaliseringen som täckmantel) är en slags språklig terrorism. Den ser följaktligen globaliseringen som ett annat namn för imperialism och dominans från Väst, och argumenterar för att den fortsatta användningen av engelska inom livets alla områden kommer att leda till ett stillastående Nigeria, om inte rentav ett tillbakagående, och som gör tillväxt och utveckling svåra att uppnå. Som ett led i riktning mot en kurering, förespråkar den därför ett förnyat intresse i antagandet av ett inhemskt nationellt språk för Nigeria.” (Artikeln publicerades i ”English Today”, oktober 2005)Tyvärr gick det inte att ladda ner eller länka till artikeln, men den visar att det finns motstånd mot engelskans expansion överallt, t.o.m i f.d brittiska kolonier som Nigeria med runt 100 inhemska språk. Problemet är att om ett högstatusspråk expanderar, så sker det oftast på andra språks bekostnad. En harmonisk parallellspråkighet eller mångspråkighet är mycket svår att uppnå i praktiken i ett sådant läge.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 mars 2007 11:58

"Under läsåret 07/08 kommer institutionen för lingvistik på Stockholms Universitet att ge en grundkurs i esperanto. Kursen kommer att gå på halvfart, ge 20 poäng (30 högskolepoäng) och till stora delar vara internetbaserad (http://.lernu.net) med c:a en träff i veckan på kvällstid. Anmälan kan göras på http://www.ling.su.se/gu/esperanto/." Jag tycker att det är modigt. Är inte institutionen rädd för att få nördstämpeln på sig?Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 mars 2007 11:33

Den 5/5 2007 äger ett debattmöte om svenska språkets ställning rum på Goethe-Institutet, Bryggarg. 12 A (nära T-centralen) i Stockholm med början från kl. 13.00 Om mötets inriktning - se tidigare information i denna nätdagbok eller på Språkförsvarets webbplats.

Samtliga utomstående debattörer i panelen är nu klara: Gunilla C. Carlsson (s), Siv Holma (v), Kenneth Hyltenstam, Olle Josephson, Olof Lavesson (m), Camilla Lindberg (fp) och Fredrik Lindström. Fritt inträde - ingen förhandsanmälan.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2007 14:39

Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråket är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket. Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva, men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av de praktiska göromålen lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. I dag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet. Vid 25-årsjubileet år 2006 genomfördes en stor manifestation i Stockholm med bl.a tal och aktiviteter på Norrmalmstorg och bankett i Stockholms stadshus.(Hämtat från Språkrådets webbplats)Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 mars 2007 11:57

"Utan det svenska språket skulle det moderna Finland inte existera, språket är en integrerad del av vår identitet. Vi borde ta hänsyn till att utvecklingen i Europa kan gå snett; det kan uppstå problem och konflikter. Då står det helt klart att vi då faller tillbaka på det nordiska. Norden är vår ”skyddshamn”. Även de baltiska länderna har på senare år börjat söka sig norrut."Paavo Lipponen är Svenska nu:s beskyddare och delegationsordförande – hela talet från den 14/3 2007 kan läsas här.Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 mars 2007 11:43

Språkförsvaret anordnar ett debattmöte om svenska språkets ställning på Goethe-Institutet, Bryggarg. 12 A (nära T-centralen) i Stockholm den 5 maj 2007 med början från kl. 13.00 - se också tidigare bloggtext från den 28/1 2007.  Ingen förhandsanmälan - fritt inträde.

För närvarande är bl.a Siv Holma (v), Kenneth Hyltenstam, Olle Josephson och Fredrik Lindström klara för debattpanelen. Dessutom har naturligtvis representanter för allianspartierna och socialdemokraterna inbjudits, eftersom varken den tidigare eller den nuvarande kulturministern kan delta. Komplett deltagarlista och ytterligare detaljer följer senare.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2007 22:37

Regeringen antog på sitt sammanträde den 8/2 2007 ett kommittédirektiv om en svensk språklag. Kärnan i detta direktiv är att ”en lagreglering ska avse svenska språkets status och ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har”, d.v.s att svenska språket får status av officiellt språk i Sverige. Detta är ett viktigt steg i att befästa svenskans ställning, fr.a gentemot engelskan, vilket också indirekt tas upp i direktivet: ”Språkkommittén konstaterade att mot bakgrund av samhällsutvecklingen kan svenska språket i likhet med många andra språk riskera att på sikt trängas undan av mer dominerande språk inom vissa områden i samhället. Tillgången till det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor här. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati.”Direktivet innehåller dock viktiga begränsningar, som är onödiga:”Utredaren ska ta sin utgångspunkt i Språkkommitténs bedömning att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till en språklag.”Det är helt korrekt att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor, eftersom språket ständigt är statt i förändring. Däremot är det en onödig begränsning att språklagen enbart bör reglera språkanvändningen inom den offentliga förvaltningen. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det i stället:”14.2.§ De som kan ställas till svars för överträdelser av denna lag är myndigheter, institutioner, inrättningar och föreningar, som helt eller delvis finansieras med skattemedel, företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige liksom företag som har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet. Privatpersoner kan aldrig ställas till svars för överträdelse av denna lag.”Allt som Sveriges medborgare finansierar genom skattemedel, skall också svenska folket utöva inflytande över genom riksdagen och dess lagstiftningsmakt. Företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, eller sådana som har sitt huvudkontor i Sverige, har fått och får olika bidrag och subventioner från svenska staten. Dessa företag drar också nytta av den infrastruktur, som har finansierats av den offentliga sektorn, d.v.s ytterst av skattemedel. Detsamma gäller företag, vilka har inträtt i någon form av ekonomisk förbindelse med svensk myndighet.Det är också märkligt att frågan om sanktioner utesluts på förhand. Det finns ett stort antal lagar och förordningar (även bortsett från brottsbalken), som innehåller vitesbestämmelser:(SFS-nummer inom parentes) Rennäringslag (1971:437) Fastighetstaxeringslag (1979:1152) Begravningslag (1990:1144) Lag (1949:183) om flottning i Torne och Muonio gränsälvar Sjölag (1994:1009) Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartygLag (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i SverigeLag (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.mMarknadsföringslagen (1995:450)Lag (1976:839) om Statens va-nämndLag (1978:160) om vissa rörledningarKungörelse (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistikenLag (2003:113) om elcertifikatLag (2006:412) om allmänna vattentjänsterLag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartygLag (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållandenFörordning (1956:413) om klassificering av köttLag (1977:439) om kommunal energiplaneringVäxtförädlarrättslag (1997:306) Förordning (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identifieringLag (1974:191) om bevakningsföretagLag (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhetLag (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringenBilskrotningslag (1975:343)Utsädeslag (1976:298)Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl att delta i totalförsvarsplaneringenLag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.mLag (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelserLag (1966:742) om hotell- och pensionatrörelseLag (1982:636) om anordnande av visst automatspelLag (2006:496) om blodsäkerhetLag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukterLag (2006:807) om kontroll av husdjur, m.mLag (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartygLag (2005:426) om arbetstid m.m för flygpersonal inom civilflygetLag (1988:950) om kulturminnen m.mLag (1998:31) om standarder för sändning av TV-signalerJag tänker inte diskutera vilka lagar som är viktigaste – jag påstår bara att en språklag är minst lika viktig som någon av dessa.Per-Åke Lindblom Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Mars 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards