Alla inlägg under februari 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 februari 2007 21:32

I en intervju i Svenska Dagbladet idag med den nuvarande skolministern, Jan Björklund, anser han att svenskämnet skall få ”uttalad särställning” och öppnar ”för att återinföra två separata betyg: ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap”.Det är en bra reform i så fall. När de båda betygen i svenska togs bort, devalverades svenskämnets betydelse i förhållande till engelskan, som liksom svenska är obligatoriskt. Svenska och engelska blev i praktiken jämbördiga. Egentligen är det bara engelskan av språkämnena som har stärkt sin ställning i den svenska skolan under de senaste 20 åren. Det är inte obligatoriskt längre att läsa ett bestämt andra främmande språk, vilka betyder att tyskans och franskans ställning avsevärt har försvagats. Ju flera andra främmande språk som eleverna har kunnat välja mellan, samtidigt som engelskan varit obligatorisk, desto starkare ställning har engelskan fått.Dessutom missgynnades invandrareleverna. Skriftlig och muntlig framställning å ena sidan och litteraturkunskap och språklig orientering å den andra är två olika färdigheter. Den som föds med svenska språket har ett mycket stort försprång i fråga om att tala och skriva framför den som måste erövra det. I fråga om litteraturkunskap har detta försprång mindre betydelse.Ytterligare en viktig förändring kan genomföras, som har betydelse för svenskämnets status: minska undervisningsskyldigheten för lärare i svenska. Om jag inte är felunderrättad, så har modersmålslärare i Finland, d.v.s i finska eller svenska, och i Danmark, d.v.s i danska, lägre undervisningsskyldighet än sina kollegor. Anledningen är enkel - att rätta uppsatser och skriftliga inlämningsuppgifter, d.v.s att ge eleverna nödvändig återkoppling, är tidskrävande.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 februari 2007 23:05

Axess TV genomförde en debatt i kväll på temat "Vad händer med det svenska språket?". Deltog i programmet gjorde P-O Enquist, Olle Josephson, Zanyar Adami, Catharina Grünbaum, Josef Kurdman, Marian Radetzki och Sven Öhman. Se vidare Axess TV!Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 februari 2007 21:54

Den här texten, ursprungligen från Svenska Dagbladet oktober 1995, snor jag från Mikael Parkvall och Lingvistbloggen:"Ett forskarlag i Norrköping har dragit slutsatsen att östgötskan är världens äldsta språk och att alla andra kända språk och dialekter, inklusive rotvälska, oregano och piripiri, utvecklats ur just östgötskan. - Det måste helt enkelt ligga till på det viset, menar forskarlaget i en rapport i den oansedda forskartidskriften Bidrag För Alla. Östgötskan är det erkänt fulaste språket i världen. Eftersom alla andra språk låter vackrare så måste de vara förädlade former av östgötska. Alternativet, att mänskligheten skulle tala fulare och fulare, strider mot allt vad utveckling heter."Personligen är jag ur stånd att ta ställning till detta omdöme om östgötskan, men jag vidarebefordrar det ändå, så att det inte faller i glömska. Jag hoppas att inga östgötar missuppfattar detta. Däremot är jag verkligen intresserad av att veta hur oregano låter.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 februari 2007 21:39

Karolinska Institutet har utarbetat nya regler för forskarutbildningen (antagna den 1/1 2007), vilka publicerats i en lathund för halvtidskontroll. Punkt 5, som syftar på halvtidsseminariet, innehåller en nyhet:"Seminariet inleds med en framställning som doktoranden håller på engelska."Om det är obligatoriskt att framställningen ska hållas på engelska, och överhuvudtaget inte får hållas på svenska, så är det naturligtvis fråga om en domänförlust.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 februari 2007 20:16

Det är den ironiska rubriken på Anna Serners krönika i Dagens Nyheter av den 14/2 2004 (tyvärr går det inte just nu att länka till artikeln).Hon ställer sig frågan "om vi inte måste skapa hemspråksundervisning i svenska snart. I reklamen pågår just nu en trend med reklam som enbart är på engelska. Det handlar inte om internationell reklam utan reklam skapad av svenskar, för svenska varumärken, på engelska. Ibland logiskt och inbland ologiskt."Hon berättar om en kampanj för ett läkemedel mot rinnande snor som gick i höstas (och som jag måste ha missat). "Den marknadsfördes genom en rolig kampanj som baserades på en historia om en näsflöjtsorkester. Hela reklamfilmen på teve gick på engelska, utan översättning, medan hemsidan www.snor.nu är helt på svenska. Jag var lite förvånad över modet att att lita på att alla som är snoriga förstår engelska så väl."Men "den kampanjen var dock bara starten på en våg av oöversatt svensk reklam på engelska. Ett svenskt elektronikföretag som med superhjältar intog teverutan och Swedbanks nya kreditkort som marknadförs med en (alltför) lång reklamfilm helt på engelska är ett par exempel."Anna Serner avslutar med att konstatera: "Om det är så illa att reklamen har rätt (att vi är bättre på engelska än svenska) borde begreppet hemspråksundervisning i vart fall utvidgas att inebgripa även svenskan. Och undervisningen utökas snarare än tas bort."Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 februari 2007 22:18

Charlotte Gooskens och Karin Beijering har genomfört en undersökning i vilken utsträckning unga danskar från Köpenhamn kan identifiera olika nordiska dialekter. Resultatet redovisades i inlägget ”Kan danskere identificere nordiske dialekter?” på den 8:e dialektologkonferensen i Århus 2006. Här återges endast slutsatserna:”Denne undersøgelse har vist, at unge danskere fra København har svært ved at høre, i hvilket land forskellige nordiske dialekter tales. Der er dog stor variation fra den ene dialekt til den anden. Især de lingvistisk mest afvigende dialekter havde testpersonerne svært ved at placere korrekt. Svenske dialekter placerede de generelt set bedre end norske dialekter, formodentlig fordi de oftere hører svensk end norsk samt på grund af den store sproglige variation i norske dialekter. I et stort antal tilfælde har testpersonerne svært ved at høre forskel på svenske og norske dialekter. Især forveksler de ofte svensk dialekt med norsk dialekt. Mange dialekter identificeres fejlagtigt som færøsk eller finsk. Sandsynligvis har disse to lande fungeret som en slags ’ved ikke’ kategori. Det ville have været brugbart at tilføje en sådan svarkategori, idet vi nu ikke ved, hvornår testpersonerne virkeligt troede, at de hørte en dialekt fra Færøerne eller Finland. Der ser ud til, at dialekter, som ligner nabosproget mest, oftest placeres i det pågældende naboland. Dette gælder især for de norske. Der er altså en tydelig sammenhæng mellem lingvistiske faktorer og dialektidentificering. Vores undersøgelse giver ikke nogen information om, hvilke sproglige kendemærker, der især bevirker, at man kan identificere en dialekt. Det er muligt, at det er tilstrækkeligt for testpersonerne at høre enkelte typiske ord eller udtalefænomener for at kunne placere en dialekt. Tidligere undersøgelser (Van Bezooijen & Gooskens 1999, Gooskens 2005) har desuden vist, at især intonationen er vigtig for identificeringen af dialekter. Det ville være interessant at gentage undersøgelsen i de andre nordiske lande. Efter al sandsynlighed ville de fleste andre nordboere være bedre til opgaven end danskerne. Danskerne ikke vant til at høre dialektal variation, og derfor har de ikke så megen erfaring med at placere folk efter deres sproglige kendetegn. Desuden ville opgaven nok være lettere for nordmænd og svenskere, eftersom de ikke vil have de samme problemer med at høre forskel på norsk og svensk, som danskerne har, mens danske dialekter er så afvigende, at man ikke vil forveksle dem med hverken norsk eller svensk.”Unga danskar hade alltså lättare för att placera svenska dialekter än norska, men ofta kunde de inte höra skillnaden mellan en svensk och norsk dialekt (speciellt om den senare var en gränsdialekt). Många dialekter identifierades felaktigt som färöiska eller finska.Det vore intressant om en liknande undersökning genomfördes i Sverige. Jag håller med Gooskens/Beijering om att norska och svenska ungdomar förmodligen skulle ha lättare att höra skillnad på norska och svenska dialekter, men även de skulle säkert placera en hel del dialekter felaktigt i kategorierna färöiska och finska.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 februari 2007 21:06

Det är förvånande hur ofta stora företag söker medarbetare på engelska i svenska tidningar. Dels är det konstigt, om den nye medarbetaren enbart behöver engelska för ett jobb i Sverige. (Behöver man aldrig ta kontakt med enbart svensktalande i jobbet, eller låtsas alla svenskar numera att de kan engelska?) Det är likaså konstigt, att det i de allra flesta platsannonser på engelska krävs "fluent in Swedish with good in English skills". Jamen, om det var så att man skulle vara bättre på svenska, varför då annonsera på engelska? Eller är redan själva platsannonsen ett urvalsförfarande, för att man vill ha folk som man kan styra och ställa med på deras sämre andraspråk (engelskan)? Eller är det så illa, att man blir litet märkvärdigare och jobbet verkar lite "flashigare" om man måste söka det på engelska?De företag som oftast har dessa annonser är elbolaget Fortum och olika telebolag, verksamma i Sverige, men det finns många fler, t.ex filmbolag som Paramount Nordic.Nej, för jobb i Sverige bör man alltid kunna skicka in och bli tagen på allvar på svenska, annars har vi börjat hamna i en riktigt kolonial situation på ett sätt som många stater i t.ex Afrika velat ändra på sedan många år.Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 februari 2007 19:10

Enligt Svenska Dagbladet kan Sverige till år 2009 "få en lag där svenskans ställning som officiellt språk fastställs. I går utsåg regeringen förra regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson till särskild utredare. Uppdraget är att utarbeta ett lagförslag med utgångsåunkt i de språkpolitiska riktlinjer som fastslogs av riksdagen 2005, och i utredningen Bästa språket som låg till grund för riksdagsbeslutet. Betänkandet ska vara klart till det kommande årsskiftet, och siktet är inställt på att en lag ska kunna träda i kraft den 1 januari 2009."Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15 16 17 18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se