Alla inlägg under december 2006

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2006 14:26


Den 6/12 2006 lade Dansk Folkeparti fram en motion i folketinget om förberedelse av en dansk språklag. Motionen har väckt debatt, huvudsakligen seriös, i Danmark. Dock är förmodligen diskussionen i Danmark mer polariserad än i Sverige. Inget parti i Sverige har till exempel som Radikale Venstre (motsvarar folkpartiet i Sverige) föreslagit att engelska skall fastslås som andra officiella språk. I Sverige är det bara enstaka personer, som exempelvis Marian Radetzki och Johan Staël von Holstein, som närmast provokativt föreslagit en övergång till engelska.Även om Dansk Folkepartis motion har udden riktad mot hotet från engelskan och för mellannordisk förståelse, finns det punkter i ”Forslag til principper, der kan indarbejdes i dansk sprogpolitik”, som enligt min mening är klart felaktiga och som behandlas helt annorlunda i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige.


”II. Andre sprogs plads i forhold til dansk Offentligt tilskud til oversættelse til fremmedsprog, der tilsigtes benyttet indenlandsk over for danske statsborgere i brochurer, radio, fjernsyn, til skiltning og på internet, bortfalder(min fetstil). Ud over dansk kan offentlig dansk tjeneste og administration ganske vist undtagelsesvis tillige betjene sig af en række andre sprog, f.eks til nødtørftig underretning af udlændinge på gennemrejse. Først og fremmest gælder undtagelsen begrænset tolkningsbistand til asylansøgere, der endnu ikke har modtaget dansk opholdstilladelse. Efter opnåelse af dansk opholdstilladelse må muligheden for gratis tolkningsbistand være ophørt, ud over hvad efterforskning iværksat af retsvæsenet eventuelt måtte nødvendiggøre (min fetstil).”


Jag tolkar den första punkten som att danska myndigheter inte längre ska finansiera samhällsinformation på invandrarspråken i Danmark. Den andra punkten säger att invandrare som har fått uppehållstillstånd inte skall få gratis tolkhjälp vid kontakt med danska myndigheter, med undantag för rättsväsendet.Båda dessa punkter utgår från den underförstådda förutsättningen att det finns invandrare, som inte vill lära sig danska av någon anledning och att den danska staten därför inte ska ”kasta pärlor för svinen”. Jag har i för sig ingen erfarenhet av danska förhållanden i detta avseende, men jag tror att skillnaderna mellan Sverige och Danmark är närmast betydelselösa i detta sammanhang. Enligt min uppfattning, som bygger på tjugo års erfarenhet av att undervisa i svenska som andra språk, inser det överväldigande flertalet invandrare att de behöver svenska språket för att lyckas i Sverige. Det finns dock en del invandrare, som aldrig kommer att kunna lära sig bra svenska, hur mycket de än försöker. Detta beror på ålder, tidigare utbildning och eventuell enspråkighet. En enspråkig vuxen person med låg eller ingen utbildning alls, som kommer till Sverige vid hög ålder, kan ha mycket svårt för att lära sig förstå, tala och fr.a skriva svenska. Har Sverige väl en gång accepterat invandring av denna kategori, så kan dessa människor inte sedan diskrimineras på grund av bristande språkkunskaper. Det ligger i samhällets intresse att inkludera dem genom en förståelig och ömsesidig kommunikation. Tolkning vid kontakt med sjukvården kan vara livsavgörande. I vissa sammanhang, exempelvis vid kontakt med skolan, kan det vara direkt olämpligt att använda ens eget barn eller släkting som tolk.


”VI. Elektroniske medier c) Medarbejderne (i Danmarks Radio och bägge tv-kanaler – min anm.) skal løbende gennemgå obligatoriske danskkurser med vægt på sproghistorie, stillejer og udtale. Afvigelse fra dansk sprog og tale og god sprogskik skal forhindres og umiddelbart påtales.”


Jag kan naturligtvis inte avgöra vad som är gott danskt språkskick, men jag misstänker att denna skrivning också kan användas för att exkludera i onödan. Länge efter andra världskriget var endast ett rikstalspråk tillåtet i svensk radio och tv och i svenska filmer, en slags östermalmssvenska, som i mina hälsingeöron lät vedervärdig. Den uteslöt naturligtvis hallåmän och –kvinnor, reportrar och skådespelare, som talade dialekt (med undantag för Edvard Persson kanske) eller rikssvenska med kraftig regional accent. Numera kan man oftast höra från vilken del av Sverige som dessa mediapersoner kommer ifrån eller om de har invandrat till Sverige. Det är en bra utveckling. Det enda kriterium som ska användas är förståelighet. Det stora flertalet svenska medborgare ska kunna förstå vad som sägs i radio och tv. Det betyder bara att användning av särpräglade dialekter eller svenska med alltför kraftig brytning är uteslutna i sändningar, som vänder sig till hela riket.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2006 16:42

Svenska Akademien höll sin sedvanliga högtidssammankomst i går. Enligt ett referat i DN behandlade Horace Engdahl - liksom Sture Allén - också svenska språkets förhållande till engelskan:"Det går att använda svenska, var det sammanfattande budskapet för högtidssammankomsten. Att Kungliga Tekniska högskolan vill övergå till engelska tyckte Horace Engdahl var en vansinnig idé.- Som svensk blir man dummare på engelska. Den främsta konsekvensen tycks vara att man inte märker det!Då skrattade alla gästerna så att lågorna på de Adertons stearinljus fladdrade betänkligt."Läs gärna både Sture Alléns och Horace Engdahls tal!Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2006 12:12

Danska Modersmålskredsen har alldeles nyligen länkat till Språkförsvaret i sin blogg Budstikken. Jag anser att den inledande texten, som närmast är av programmatisk karaktär, är så välskriven att jag vill återge den in extenso. Svenske sprogvennerKampen for det danske sprog er på samme tid national og international – national fordi den står om at bevare kernen i vores folkelige kultur, vort modersmål, der forbinder os ikke alene med alle nulevende landsmænd, men med forudgående og kommende slægtled, international fordi danskerne langt fra er det eneste folkeslag, der i en stadig mere globaliseret og rodløs tid må kæmpe for at bevare sit sprog og sin identitet, fordi kampen til syvende og sidst står om at bevare verdens sproglige og kulturelle mangfoldighed.Det danske sprog knytter os ikke bare til andre danskere, men til alle nordboer, især selvfølgelig svenskere og nordmænd. Den sproglige afstand mellem dansk og svensk er faktisk mindre end afstanden mellem f.eks højtysk og nedertysk, og sprogvidenskabeligt set kan man lige så godt tale om forskellige dialekter i Skandinavien som om forskellige sprog! Sprogfællesskabet er da også et kernepunkt i den nordiske identitet. Det nære slægtskab øger samtidig det enkelte sprogs virkekreds (rækkevidde) og dermed dets praktiske værd. Med få anstrengelser kan en dansker erhverve sig tilstrækkelige kundskaber til at kunne læse en svensk avis eller se en svensk fjernsynsudsendelse - og omvendt.Desværre misrøgtes det nordiske sprogfællesskab ligesom de enkelte sprog. Det er især galt fat i Danmark. Således berettede den norske sprogforsker Helene Uri under et foredrag på Københavns Universitet, afholdt i anledning af hendes nyoversatte bog Hvad er sprog, at danske unge ofte svarer hende på engelsk, når hun henvender sig på norsk (bokmål): Sorry, we don’t understand Swedish! Hun forudser, at det nordiske sprogfællesskab snart vil være en saga blot pga. danskernes venden sig væk fra Norden og liggen på maven for alt engelsk-amerikansk.Danmark er selvsagt ikke det eneste nordiske land, hvis sprog er presset(!) af engelsk, og derfor er det med glæde, at vi nu kan henvise til en svensk forening, der har bevarelsen af det svenske sprog som hjertesag. Gruppen fokuserer med egne ord på att försvara svenskan gentemot engelskans expansion, d.v.s mot domänförluster, mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.Idet vi ønsker svenskerne alt muligt held og lykke med at forsvare deres modersmål, lænker vi til http://www.sprakforsvaret.se/sf/Ett besök på Modersmålskredsen och Budstikken rekommenderas!Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2006 21:43

Vasa universitet anordnar ett VAKKI-symposium den 9 – 10/2 2007. Meningen är att det skall att det skall fungera som ett internationellt och flerspråkigt forum för fackspråks-, översättnings- och flerspråkighetsforskare samt för forskare inom andra närliggande områden. År 2007 är specialtemat Ålder och språk .Vad är det för speciellt med det? Jo, inbjudan sker på flera språk, svenska, finska, engelska och tyska. Det kanske ligger nära till hands i detta fall, men det är ändå positivt med tanke på rikssvenska förhållanden, eftersom alltför många högskolor i Sverige skickar ut inbjudningar till seminarier enbart på engelska. Det går att tillämpa mångspråkighet bara viljan finns.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2006 23:45

Undersökningsföretaget United Minds har genomfört en undersökning bland 2100 personer, som fick svara på 100 frågor om livsstil, prylar och personliga egenskaper. De medverkande satte betyg enligt en skala 1 - 5. Resultatet var något överraskande.Tio-i-topp bland statusegenskaper Medelbetyg1. Vara allmänbildad 3,782. Vara en engagerad och duktig förälder 3,693. Ha en egen ihoparbetad förmögenhet 3,684. Vara duktig på sitt arbete 3,665. Kunna många språk 3,42Ur språksynpunkt tycker jag att det var hoppingivande att kunskaper i många språk värderades så högt.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret .(Källa: "Kunskap ger status" - Svenska Dagbladet Näringsliv 12/12 2006

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2006 20:08

Språkförsvaret har fått lite uppmärksamhet på sistone. Peter Olofsson ägnade en hel artikel i nättidningen Alba åt Språkförsvaret. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag håller med honom. Dock kan artikeln leda till att språkintresserade besöker Språkförsvarets webbplats och då är mycket vunnet.Igår publicerade också Arbetarbladet i Gävle en intervju med Olle Käll. Intervjun ger en bra sammanfattning av Språkförsvarets grundläggande språkpolitik.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 december 2006 20:29

Tre oppositionspartier i Wales nationalförsamling liksom ett antal frivilligorganisationer har tagit initiativ till en kampanj för att ytterligare stärka kymriskan lagvägen. Ett utkast till språklag för Wales (Wales Language Measure 2007) har utarbetats och kommer att föreläggas nationalförsamlingen. De två första paragaferna lyder: "1. The Welsh Language as the Native Language of Wales.(1) The Welsh language is the native language of Wales. 2. The Welsh Language as Official Language.(1) The Welsh language is an official language in Wales.(2) For the avoidance of doubt, it is hereby declared that any thing done in Welsh shall be as valid as if it had been done in English."Utkastet till språklag är föredömligt kortfattat (nio sidor) och skrivet på ett enkelt och lättfattligt språk. Jag vågar en gissning att walesarna har inspirerats av den katalanska språklagen.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2006 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards