Alla inlägg under november 2006

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2006 20:25

Engelska som undervisningsspråk inom högskolan diskuteras allt intensivare, vilket följande exempel visar. Universitetskansler Sigbrit Francke skriver t.ex på Högskoleverkets webbplats den 13/9 2006: ”Den akademiska världen är, tillsammans med delar av näringslivet, kanske den miljö i det svenska samhället där engelskan har slagit igenom allra tydligast. Vid universiteten och högskolorna används engelska i allt större omfattning på de flesta nivåer. I grundutbildningen har antalet kurser och utbildningsprogram som ges helt på engelska ökat kraftigt de senaste åren som en följd av den växande internationaliseringen av grundutbildningen, och undervisningen på grund- och forskarutbildningsnivå använder sig till stor del av engelskspråkig kurslitteratur.”Hon avslutar sin artikel med att konstatera:”Internationaliseringen är i grunden något mycket positivt. Ett aktivt utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap över nationsgränser ser jag som nödvändigt i en god högskoleutbildning. En förutsättning för detta utbyte är ett gemensamt språk. Jag tycker emellertid att högskolevärlden i större utsträckning behöver kritiskt granska och reflektera över utvecklingen att erbjuda alltmer utbildning på engelska, inte minst ur ett kvalitetsperspektiv.”I Chalmers kårtidning Tofsen 5/2006 refereras också debatten på ledarsidan. Ledarskribenten ser den ökande användningen av engelskan på Chalmers som ett ofrånkomligt resultat av den ökande internationaliseringen, men anser dock inte denna utveckling vara helt problemfri:”Engelska som undervisningsspråk är en komplex fråga som tyvärr lätt leder till överförenklingar. Att som Horace Engdahl hänvisa till att hur svensk forskning förr i tiden klarade sig med avhandlingar på svenska och översättningar till engelska fungerar inte som argument inom de forsknings- och industriinriktade naturvetenskaperna. Men lika lite kan man blunda för problemen och tro att den generellt höga nivån av engelskakunskaper bland svenska studenter räcker för att överbrygga alla förståelseproblem som undervisning på engelska medför.”Han berättar också att studentkåren arbetar med är möjlighet att examineras på svenska även i kurser där undervisningen varit på engelska. Det är i så fall ett steg framåt, om man betänker att Chalmers tillhör de högskolor som går ut med en stark rekommendation att avhandlingar bör skrivas på engelska. Rätten att få examineras på svenska finns upptagen i det utkast till språklag som medlemmar från Språkförsvaret skrivit.Det verkar alltså som om diskussionen kommit igång bland studentkårerna och förhoppningsvis bland studenterna i gemen. I ett protokoll av den 10/10 2006 från Teknologkåren vid Luleå Tekniska Universitet kan man läsa: ”Vi anser att det är ett orimligt krav att ställa på både studenter och lärare att undervisning ska bedrivas på engelska. De lärare som har bristfälliga kunskaper i engelska kan inte förväntas behålla samma höga kvalitet på undervisningen när de tvingas prata engelska. Speciellt då det inte avsätts särskild tid för dem att förbereda sig inför en engelsk kurs. För studenterna så uppstår svårigheter när de kommer från lägre undervisningsnivåer utan att tidigare ha fått tydlig information om på vilket språk undervisning bedrivs. Vi anser att det ska finnas en strävan mot att ha de första tre åren på en civilingenjörsutbildning på svenska och om detta inte är möjligt ska undervisningsspråket finnas väl anvisat innan kursstart. I de stora grundkurserna anser vi att man borde göra gruppindelningen efter undervisningsspråk snarare än efter programtillhörighet. Vi anser att frågan om engelska i undervisningen inte kan vara något som beslutas om på högskolenivå utan att detta måste utredas i ett tidigare skede. Om all undervisning ska vara på engelska måste studenterna vara bättre rustade för detta. Språk måste i så fall prioriteras högre på gymnasiet och i dagsläget är trenden den motsatta. Engelskkraven som ger behörighet till våra utbildningar är mycket grundläggande och man har inte alls den rutin och förståelse som behövs när man förväntas förstå kurslitteratur och undervisning på engelska. I dag fungerar det halvbra eftersom de flesta svenska ungdomarna har en relativt hög nivå i engelska. Det är viktigt att inte stänga ute människor som är behöriga men kanske inte har samma kunskaper utöver kraven som de andra, tex. invandrare. De lärare som inte har den kompetens som krävs vid en nyanställning ska ges möjlighet att komplementera sina kunskaper.”Rätten att få undervisning på sitt eget modersmål, svenska, inom den högre utbildningen tas också upp i utkastet till en språklag för Sverige, som omnämns tidigare. Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret .

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2006 14:09

Söndagen den 15 oktober träffade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt president Tarja Halonen och sedan statsminister Matti Vanhanen i Finland i samband med sitt första statsbesök. Leif Petersen i dagens Svenska Dagbladet skriver:”För första gången någonsin används engelska – inte svenska – under statsbesöket. Det väcker stor debatt i Finland. Det är Matti Vanhanen som vill klara av statsbesöket på engelska eftersom hans svenska är knackig. Men Tarja Halonen använder svenska. Både finnar och finlandssvenskar är upprörda över engelskan. Reaktionen visar hur känslig frågan är om svenskans ställning i Finland.”Det märkliga är att Matti Vanhanen – och för den delen också Fredrik Reinfeldt – inte kunde komma på den enkla lösningen att använda tolk. Det måste vimla av kompetenta tolkar i Finland, som kan tolka mellan finska och svenska. Då kunde både Vanhanen och Reinfeldt kunnat samtala på Finlands båda officiella språk och på helt jämställd nivå.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 november 2006 20:22

Enligt Svenska Dagbladet idag är Googles boktjänst på väg mot Skandinavien och Sverige. Googles boksök gör det möjligt att läsa utdrag ur inskannade böcker på nätet. Dan Israel, förlagschef för Leopard, säger:- Jag tycker man ska utnyttja alla möjligheter som finns på nätet så länge de inte kommer i konflikt med upphovsrätten.Sedan tidigare finns det åtminstone två svenska webbplatser, som tillhandahåller utdrag ur böcker (som inte är upphovsrättskyddade), nämligen Projekt Runeberg och LitteraturbankenPer-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2006 19:11

Det heter ofta att engelska är ett neutralt lingua franca. Men det stämmer inte.Latinet, som användes som vetenskapligt språk på medeltiden och fram till mitten av 1800-talet, var däremot neutralt. Det var ingens modersmål och ingen hade ett försteg framför den andre. Det är väl känt från internationella konferenser vilket försteg som infödda engelsktalare har framför dem som använder sig av engelska som andra språk. De förra kan utnyttja språkets hela register med alla dess nyanser och uttalet kommer att vara en sanktionerad variant. Alla andra kommer att tala med brytning mer eller mindre.Engelskans expansion på andra språks bekostnad, bl.a i Europa, är också mycket profitabel för engelsk och amerikansk språkindustri liksom för universiteten i den anglo-saxiska världen. Enligt British Council är det engelska språket Storbritanniens näst viktigaste produkt efter nordsjöoljan. 2001 studerade 220000 utländska studenter, varav 132000 från Europa, vid brittiska universitet. Samtidigt deltog 563000 utlänningar i olika språkskolor eller –läger kortare eller längre tid. De sammanlagda intäkterna som denna undervisning i engelska och tillhörande språktjänster beräknades generera, uppgick till 13 miljarder euro.Australien har också upplevt en explosion av utländska sökande till sina universitet. Hur gärna vissa universitet på den europeiska kontinenten än vill konkurrera med anglosaxiska universitet i fråga om undervisning på engelska, så kommer de alltid att sladda efter. Problemet är ju att huvuddelen av studenterna inte kommer att ha engelska som modersmål liksom heller inte det omgivande samhället.Jag känner inte till vilka inkomster som den amerikanska mediaindustrin, filmbolag, skivindustri, förlag, internetföretag etc., drar in tack vare det engelska språkets ställning på den globala arenan. Förmodligen är de många gånger större än den brittiska mediaindustrins.Ekonomisk, militär dominans och expansion hänger ihop med kulturell, språklig dominans och expansion. Vissa är mycket medvetna om vilken roll som engelskan spelar och kan spela:“It is in the economic and political interest of the United States to ensure that if the world is moving toward a common language, it be English; that if the world is moving toward common telecommunications, safety, and quality standards, they be American; and that if common values are being developed, they be values with which Americans are comfortable. These are not idle aspirations. English is linking the world… Americans should not deny the fact that of all the nations in the history of the world, theirs is the most just, the most tolerant, the most willing to constantly reassess and improve itself, and the best model for the future. “(David Rothkopf, Foreign policy 1997)Det är inget fel med ett internationellt lingua franca, men kom inte säg att engelskan är neutralt. Engelskan är snarare ett ”killer language”, som någon har skrivit. Den som vill ha ett neutralt lingua franca måste leta bland andra språk, exempelvis ett konstgjort språk som esperanto eller ett utdött språk som latinet. Under tiden måste vi försvara vårt eget språk, svenskan, och samtidigt försvara alla andra språk, som är hotade.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2006 21:15

Der Spiegel publicerade i nr 40/2006 en längre essä, betitlad Rettet dem Deutsch - Die Verlotterung der Sprache (ungefär Rädda tyskan - språkets förfall). Det är en mycket läsvärd artikel, trots att den fokuserar på språkvårdsfrågor, d.v.s corpusförändringar av språket. Personligen tror jag att huvudfrågan även för tyskan är domänförluster. Det är i och för sig sant att tyskan har haft svårt att värja sig mot onödig inlåning av engelska ord. En undersökning visade t.ex att tyskan bara klarade av att ersätta engelska internet- och datatermer till 50 procent, medan franskan och svenskan ersatte dessa till 80 procent. Ett exempel på tyskans domänförluster är tyskans användning inom EU. 1970, då Storbritannien fortfarande inte var medlem, skrevs 60 procent av utkasten till officiella dokument på franska, medan 40 procent skrevs på tyska. Trettio år senare skrevs 55 procent av samma utkast på engelska, 33 procent på franska och bara några procent på tyska.En aktiv tysk språkpolitik har varit problematisk med tanke på att nazismen även lyckades diskreditera det tyska språket. Men ett språk är aldrig rasistiskt eller förtryckande i sig. Tyska har varit modersmål för de mest skilda tänkare och personligheter: Martin Luther, Gottfried Wilhelm Leibniz, Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Schiller, Johann Gottlieb Fichte, Friedrich Hegel, Artur Schopenhauer, Heinrich Heine, Karl Marx, Friedrich Engels, Sigmund Freud, Albert Einstein, Karl Kraus, Marlene Dietrich, Heinrich Mann, Thomas Böll o.s.vGemene man i Tyskland vill dock värna om det tyska språket. Inför artikeln hade också Der Spiegel genomfört en opinionsundersökning. Bl.a ställdes frågan: "Sollte Deutsch als Staatssprache im Grundgesetz festgeschrieben werden?" 78 procent av tyskarna ville att tyskans ställning som officiellt språk skulle fastslås i grundlagen, medan 15 procent sade nej. På frågan: "Sollte Deutsch in der Europäischen Union eine grössere Rolle spielen?" svarade 65 procent ja, medan 29 procent svarade nej.En opinionsundersökning i Sverige skulle säkerligen ge ett liknande stöd till förslaget att svenska skall fastslås som officiellt språk i Sverige.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 november 2006 23:15

Engelska är inte officiellt språk i USA (och inte heller i Storbritannien för den delen). Men det finns idag starka krafter, som kämpar för att upphöja engelska till officiellt språk i USA. Redan har 27 av USA:s 50 delstater slagit fast att engelska är officiellt språk. I maj i år röstade också senaten med röstetalet 63 – 34 för en formulering, som riktade sig till regeringen, nämligen att den skulle "preserve and enhance the role of English as the national language". Det är spanskan som betraktas som ett hot. Visserligen uppgår antalet spansktalande i USA till mer än 40 miljoner och antalet kommer att fortsätta växa. Men hotet från spanskan är inte större i USA än vad italienskan en gång var i Argentina. Italienarna utgjorde nämligen majoriteten av invandrarna till Argentina, men när de invandrade till Argentina, så var spanskan redan etablerad, särskilt i den ekonomiska och politiska eliten. De spansktalande i USA som vill tillhöra etablissemanget i USA, ger upp och kommer att ge upp sitt språk på den resan. Andra generationens spansktalande är tvåspråkiga, många med engelska första språk. Många inom den andra generationen kommer att ingå blandäktenskap, vilket innebär att deras barn kommer att ha engelska som modersmål.


CNN genomförde också en opinionsundersökning den 8 – 11/6 i år. Frågan löd: "Do you favor a law making English the official language of the United States, or do you oppose such a law? Favor 75%, Oppose 22%, No opinion 3%. En tidigare undersökning från 2000 gav följande resultat: Favor 73%, Oppose 21%, No opinion 6%. Det finns också en mycket stark lobbyorganisation, U.S.English, Inc., vilken grundades 1983 av senator S.I Hayakawa och vars mål är att bevara engelskans enande roll i USA. Organisationen har idag 1,8 miljoner medlemmar. Amerikanerna anser uppenbarligen att engelskan är hotad på hemmaplan. Här i Sverige vägrade den tidigare regeringen att erkänna att svenskan var hotad av högstatusspråket engelskan. Att erkänna att det föreligger ett hot mot svenskan är inget att skämmas för, speciellt som det finns fog för det...


Per-Åke Lindblom

 

Glöm inte att besöka Språkförsvarets webbplats!

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 november 2006 23:07

Följande text kan jag inte låta bli att citera från text-tv: Svenska borde införas som andra språk i skolorna i de nordiska länderna. Det föreslog den färöiske parlamentarikern Jogvan vid Keldu, under Nordiska rådets språk- och kulturdebatt i dag. Vid Keldu sade att de nordiska länderna borde ta sina språk på allvar med tanke på den alltmer dominerande ställning som engelskan har. Han påpekade att i dag talar omkring hälften av nordborna svenska och föreslog att det svenska språket skulle ges samma ställning i skolorna som engelskan har och på så sätt kunna bli ett nordiskt kommunikationsredskap.Detta är naturligtvis ett vidsynt förslag, som jag gärna stödjer. Men för mig räcker det ändå om de nordiska regeringarna i praktiken inser vikten av mellannordisk förståelse. Detta kan ske genom att man i Sverige, Norge och Danmark undervisar i respektive grannspråk i både grund- och gymnasieskolan; att man i Finland fortsätter att undervisa i svenska, så att alla finsktalande elever har godtagbara kunskaper i svenska; att man på Island också säkerställer undervisning i danska, norska eller svenska. Jag antar att undervisning i danska är obligatorisk både på Färöarna och Grönland.Behärskar man ett av de tre nordgermanska språken, förstår man också med viss övning de båda andra, eftersom ordförrådet helt överenstämmer till 50 procent, och är nästan likt till 25 procent. För mig har det alltid varit en källa till glädje att kunna läsa norska och danska. Jag blir bedrövad, när jag hör - eller läser om - att svenska och danska ungdomar i växande utsträckning talar engelska med varandra.Per-Åke Lindblom

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2006 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se