Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 mars 14:40


Frågan om hur en fjärran framtids språk är konstruerat kan ingen nu levande människa svara på, men Ola Wikander, expert på utdöda språk, har fått anledning att fundera över frågan efter att ha kontaktats av Svensk kärnbränslehantering (SKB).


Det utbrända avfallet från de svenska kärnkraftverken ska ju grävas ner i berggrunden, och radioaktiviteten avtar så långsamt att det kommer att behövas förståelig varningsinformation i tusentals år framöver. Sedan 2011 driver SKB ett projekt om informationsbevarande efter att avfallet förslutits, och som engagerar forskare både vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet (där Ola Wikander är verksam). Utgångspunkten är att information ska efterlämnas både i arkiv och med skyltar och markörer i olika former, samt genom direktöverföring mellan generationer.


Ola Wikander intervjuas i senaste numret av Lagerbladet, SKB:s gratistidning som delas ut till hushållen i närheten av Forsmark, där kärnbränsleförvaret är tänkt att ligga. Han säger där bland annat att en tanke som slagit honom är vikten av att det finns sådana språkforskare som han även i framtiden: Frågan om att bevara information om kärnavfallet är också ett stort argument för att fortsätta med språkvetenskapen och lingvistiken. Just för att de framtida språkvetarna ska kunna utföra det på oss som vi nu gör med ugaritiskan. (Ett forntida språk som Wikander ägnat mycket tid åt). Uppdraget åt SKB har också medfört att han funderar mycket över hur dåtidens människor såg på oss: Jag kan tänka att den här feniciske kungen skrev ju inte till mig, han skrev till någon som delade hans världsbild. Studiet av gamla texter visar hur lätt det är att bli missförstådd. De kan få oss att fundera över de outtalade självklarheter som finns runt omkring oss hela tiden. (…) Den här frågan ger oss perspektiv på det egna livet, vår generation och vårt språk. Om 10 000 eller 100 000 år vet vi inte ens om det finns någon mänsklig civilisation. Spontant kan man tänka sig att en budskap till framtiden borde vara enkla meddelanden. Men tänk om framtiden istället är extremt avancerad och de tror att vi var primitiva grottmänniskor som aldrig kan ha behärskat den här kärnkraftstekniken?


Hela artikeln finns att läsa på http://www.skb.se/lagerbladet____39360.aspx?show=1|Läs%20senaste%20numret%20av%20Lagerbladet%20Östhammar||Lagerbladet%20Östhammar. Artikeln börjar på sidan 10.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 mars 12:43

 

En språkpilot är en lärare som fokuserar på och intresserar sig för grannspråken/nordiska språk som främmande språk och arbetar för att införa det nordiska i grundskolan

En språkpilot är en resursperson som kan hjälpa kollegor att organisera grannspråksundervisningen och ge råd om material och metoder

En språkpilot är en handledare som kan bidra till att de nordiska språken och nordisk litteratur och kultur får en plats i lärarstuderandes praktik

En språkpilot kan vara en lärare, både från grundskolan och gymnasiet (2015)

 

Se vidare information här!

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 mars 16:20

Guld i strupen? – Rötter och relationer till svenska språket

Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (red.) (Språkförsvaret)

 

Nätverket Språkförsvaret är nog för många synonymt med upprop riktade mot engelska lånord och engelskspråkiga reklambudskap. Guld i strupen? är en antologi som tar avstamp i andra änden. Här handlar det om författarnas förhållande till det svenska språket. Detta skildras ibland i högstämda kärleksförklaringar, ibland i artiklar som utgår från vardagliga erfarenheter.


De personliga texterna är många, men de som sticker ut lyckas kombinera privat och allmängiltigt. Till exempel skriver Lars-Gunnar Andersson intressant om rollen som expert i radioprogrammet Språket, Annemarie Krarup funderar kring skillnader mellan svenska och danska och Finn-Erik Vinje reflekterar över vilken hänsyn som krävs för att en norrman inte ska få en svensk att höja på ögonbrynen vid ett möte mellan de två språken.


I denna brokiga och passionerade antologi är det just de tankeväckande texterna som dröjer sig kvar och planterar nya funderingar.


Anders Svensson

 

(Publicerad i Språktidningen nr 3/2015 - här med Språktidningens tillstånd)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 mars 15:24

Svenska Dagbladet fortsätter sin kamp (?) mot svengelskan med några belysande exempel på begreppsförvirring i anglifieringens spår.

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 mars 11:39

I Uppsalas relativt nya Resecentrum (har faktiskt inte ett engelskt namn) vandrar ett antal herrar som skall vägleda vilsna resenärer. De har gula västar och på dessas rygg står Ask me. Eftersom jag skulle med ett tåg hade jag inte möjlighet att ha någon längre diskussion men när jag frågade varför det bara stod på engelska såg vederbörande ut som en fågelholk. Förstod tydligen inte min fråga.


Christian Holmbäck

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 mars 18:50

Jag hör i Kulturradion att Malmö konserthus numera heter Malmö Live (därmed förväntar man sig öka publiktillströmningen, sa en ansvarig).


 Sedan kom nyheten att den traditionella DN-galan  nu heter Stockholm Bauhaus Athletics (reportern uttalade det på svengelska: attleticks).


Ingen hejd på farsoten – och värst av allt: de ansvariga förstår inte hur löjliga de är. Att påtala missbruket av svengelska  hjälper inte. Döva öron hör intet.


Varje dag: nya floskler.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 24 mars 18:30


Nerikes Allehanda publicerade igår denna notis, som vi återger i sin helhet:


”Via kommunens hemsida har invånarna gett namnförslag på den nya idrottshallen i Hidinge som invigs i höst.

 

Hidingehallen, tycker flera. Hidingeskolan hör till och ligger efter vägen till Hidinge nya kyrka. Ett ”lagom kort och snärtigt namn”. Hidinge sporthall föreslås också. Den kan användas till flera olika idrotter så ”sporthall” passar bra.


Myhrénhallen är ett bra sätt att hålla Gösta Myhréns minne levande. Han föddes i Lannabruk 1911 och avled 1974 och skrev folklig poesi. En ”tavla” med någon av hans finurliga dikter kunde sättas upp i hallen.

Vretalundshallen, därför att det finns ”bara ett namn” och att hallen ligger i Vretalund som även idrottsplatsen heter.


Lekingehallen. Lek skulle stå för Lekebergs kommun och de lekfulla aktiviteterna i hallen. Inge, för att hallen ligger i Hidinge.


LEKebergshallen: Kommunens största hall kan få heta som kommunen. LEK kan strykas under eller skrivas med stora bokstäver för att betona vad man gör där inne.


Hidingelundshallen, Vretabrohallen, Hidvretahallen och Kalkbruket är andra förslag.


Någon tycker att namnet bör vara lätt att säga annars kommer man att använda ”sitt eget” namn på hallen.”


Märkte ni en sak? Ja, just det - inte ett namnförslag på svengelska eller engelska!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 23 mars 11:36

Hur dialekter uppstår är vi nog på det klara med. Bland annat har topografin en roll, genom att höjder mellan dalgångar var hinder för tät samvaro med grannsocknar, eller hur? Om det dessutom löpte en politisk gräns mellan dem så kunde dialekterna lätt utvecklas till egna språk (exempelvis Sverige-Norge). Men inte alltid. Svenskan i Finland har ännu inte blivit ett eget språk, fast det ligger ett stort hav mellan oss.  Och mellan UK och USA/Kanada har vi den väldiga Atlanten, ändå kan de båda nationerna samspråka. I en framtid kanske de båda exemplen visar att antagandet om dessa omständigheters inverkan stämmer. I Fredrik Lindströms dialektserie framgick, att svenskfinländarna anser sig tala den riktiga svenskan, medan sverigesvenskan skulle vara urspårad. Jaha, men det kan väl knappast gälla talmelodin, där svenskfinländarna tagit efter den finska karaktären.

Det återstår en fråga som jag funderar över. Det är hur det gick till, när de stora grenarna, exempelvis germanska, slaviska, grekiska och latinska, växte ut från den indoeuropeiska stammen. Där kan det väl knappast ha handlat om enbart skiljande åsar och hav. Så jag undrar om föreningen har någon teori eller känner till någon litteratur i denna sak.

Ingvar Nilsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen publicerade i början av året en nyordslista. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva?
 attefallshus
 cisperson
 fotobomba
 frisparkssprej
 gurlesk
 icke-binär
 klickfiske
 krislåda
 köttnorm
 mellanförskap
 nerväxt
 normcore
 plastbanta
 rasifierad
 rödgrönrosa
 selfiepinne
 spoilervarning
 tvodd
 usie
 yoloa

Fråga mig

85 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23 24 25 26 27
28
29
30
31
<<< Mars 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se