Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:49

Nordiska museet i Stockholm anordnar den 20 - 22 oktober kultursamtal och film (se helsidesannons i DN idag). Det är ett samarrangemang mellan Nordiska ministerådet, Nordiska rådet och Nordisk Film & TV Fond via Kulturbyrån, i samarbete med Nordiska museet och Föreningen Norden.


Men varför måste evenemanget heta ”Best of Norden”? Engelska är väl inte ett nordiskt språk? Det naturliga vore att arrangemanget har ett svenskt namn i Sverige och på respektive språk i de övriga nordiska länderna. Varför upphöja engelska till ett lingua franca i Norden?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:28

Forskare har undersökt om alkoholpåverkan underlättar bemästrandet av ett främmande språk. I ett experiment vid universitetet i Maastricht deltog 50 tysktalande studenter, som lär sig nederländska. Den första hälften blev serverade öl innan experimentet startade, medan den andra hälften intog en alkoholfri dryck. Vid utvärderingen av de inspelade konversationerna var de något berusade deltagarna betydligt bättre än de nyktra - särskilt i fråga om nederländskt uttal. Däremot varnade forskarna för att effekten skulle kunna förångas med större mängder alkoholhaltiga drycker.


(Se också (ze.tt, deutschlandfunknova.de)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 okt 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):


”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svordomar i grönländskan (Kalaallisut), vilket skulle innebära att grönländarna använder danska för svordomar. Kan någon bekräfta detta? Finns det andra språk utan svärord?”


Intressant fråga, som vidarebefordras till nätdagbokens läsare.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20

 

(Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s att informationen kan beskrivas med numeriska värden.


Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avseende på ordet ”digitalization”. Någon började dock plötsligt använda digitalization som synonym för computerization. Snömosbollen kom i rullning, och det stod inte på förrän den landade i ”världens kanske modernaste land”.


Nu kan vi börja prata om viral spridning! ”Digitalisering” i svensk tappning har kommit att betyda datorisering, datoranvändning, automatisering, robotisering, internetuppkoppling eller -användning i allmänhet, internetuppkoppling eller -användning via fibernät i synnerhet samt det mesta annat som har med databehandling och informationsteknik att göra.


I ett exempel häromveckan betecknade en befattningshavare till och med det kommande skiftet från 4G- till 5G-nät för digitalisering.


Våra statsråd svänger sig också, när de inte pratar om ”outsourcing” , med uttrycket digitalisering så fort de hinner. Det ska även finnas en digitaliseringsminister i regeringen numera, säger de som vet.


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska.

Se också denna artikel !

Fredrik W

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:


”Denna kvasiempiristiska men i grunden upplösta världsåskådning smyger sig in överallt, och det är inte alltid enkelt satt urskilja dess tankemässiga ursprung. Ett exempel var när Svenska Dagbladets språkspalt förra veckan (7/10) skrev att en ny europeisk dialekt kommer att uppstå med Brexit. Denna euro english (med gemener) kan äntligen få blomstra i Europa nu när man snart ’slipper den språkkonservativa bromsklossen Storbritannien’.


Ett exempelvis på euro english var att européer ofta anger härstamning i pågående form: I am coming from. (Europé var i detta fall att inte ha engelska som modersmål.) Enligt bromsklossen britter, som behärskar engelska, är detta fel, men språkforskaren menade att ´det borde vara okej att säga så’. Den märkbara empirin här är att folk säger så. Mätdata är allt vi får luta oss mot. Alltså är det sant i betydelsen rätt.”


Hon skriver vidare:


”Tanken att det torftiga jag säger på engelska är rätt bara för att ingen kan visa inför vilken gudomlig domstol det är fel, innebär inte att det är bra. Och varför nöja sig med halvmesyrer när man kan sträva mot fulländning.”


För övrigt tror jag inte att det någonsin kommer att uppstå en euroenglish dialekt. På sin höjd skulle det kunna uppstå en sociolekt i EU-kretsar, det vill säga bland politiker och tjänstemän i Bryssel och Strassburg som regelbundet använder engelska som andraspråk sinsemellan. Varför skulle hotellpersonal på till exempel Cypern utveckla en särskild engelska på grund av möten med turister, som inte har engelska som modersmål, från Europas alla hörn? Dessutom finns det en stor koloni av ryssar på Cypern.


Visst kan man säga ”I am coming from Sweden”, i ett samtal med en britt, när man menar att man härstammar från Sverige. Men då får man räkna med att det kan uppstå missförstånd och att britten tror att man nyss har anlänt från Sverige. Det är det exempel som Lena Andersson tar upp. Till och med avvikande uttal kan leda till missförstånd. En amerikansk språkbloggare bosatt i Storbritannien berättade en gång att han hade problem att få vatten på en pub, eftersom hans uttal av water avvek från det gängse brittiska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 okt 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)

 

Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.

 

På motsvarande sätt behövs det en terminologisk medvetenhet för att skriva en text på klarspråk. Frågor som man behöver ställa sig är: Vilka termer behövs? Hur förklarar jag dem? Använder jag dem konsekvent? Här tar vi upp dessa aspekter på fackspråk och klarspråk i två texter, Klarspråkigt fackspråk, vad är det? och Utan terminologiarbete inget klarspråk.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se