Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 mars 13:00

”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar att det är nästan omöjligt att räkna. De oändliga kombinationsmöjligheterna av substantiv gör det möjligt att bilda ord som inte finns i ordboken, till exempel "die Tischbeinkante" (”bordsbenskanten” – vår anm.). För närvarande finns det 148 000 tyska ord i Duden, men modersmålstalare använder bara en bråkdel av dem regelbundet. Enligt Duden använder en genomsnittlig person 12 000 till 16 000 ord, inklusive 3 500 främmande ord. Utöver detta aktiva ordförråd finns det ett passivt ordförråd på minst 50 000 ord. Enligt språkvetenskapliga beräkningar är tyskan ett av de mest omfångsrika språken i världen. Enligt aktuella uppskattningar har arabiska och engelska de största ordförråden vid sidan av tyska. (swr3.de) ”.


Det här till saken att svenskan har samma möjlighet som tyskan att bilda sammansatta ord. Denna ”tävlan” är egentligen meningslös.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea 


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vår nationalsymbol kallas Svea

hon försåldes i morse på rea.

Det nationella är slut

så nu kastas hon ut

och förresten så har vi Ikea.

 

Ebbe Schön


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 mars 12:37

På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan!


Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad. Det finns massor av undersökningar som visar att studieresultatet blir ytligare och sämre vid undervisning på andra språk än modersmålet.


Dessutom visar forskning att hjärnan behöver anstränga sig betydligt mindre vid instruktioner på modersmålet  än via instruktioner på ett främmande språk och då även språk som en person anser sig behärska näst intill fullo.


Jag tillhör dem som ser modersmålet som något ytterst viktiget, en omistlig del av mig själv och min identitet och som vi alla ska hjälpas åt att slå vakt om och odla inför framtiden! 


Således: Mer svenska, mindre (onödig) engelska och kunskaper i flera än dessa två språk.


Dessutom: En bibehållen mellannordisk språkförståelse.


Per-Owe Albinsson

 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 mars 14:34


Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare)  inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svårt att kväva sina gäspningar om tyskan, (lågtyskan främst) och sedan högtyskan och franskan och holländska sjötermer, som har kommit in i svenskan utan att utgöra någon fara för språket. 


Men, (ett kommatecken för att dra andan) uttrycket en svart svan finns också. Som alla vet är ju svanar vita och det var en vedertagen empiriskt grundad sanning ända tills det plötsligt upptäcktes svarta svanar i Australien. Det fick all empiri att gå i tusen bitar. Ty det som har varit kan förstås förändras. Att lingvister hävdar att "lånord" inte utgör någon fara för ett språk är bara sant empiriskt, men säger ingenting om hur det kan bli. Svanar är vita ända tills svarta svanar dyker upp.



Jag skrev för något år sedan om ordet region. Regioner påträffas i Frankrike och säkert annorstädes, men har inte haft någon svensk motsvarighet och har aldrig varit någon benämning på någon  svensk eller ens nordisk företeelse. Nu skall ordet användas och det ersätter landsting. Landsting är ett begrepp och ordet motsvaras av det danska Folketinget, det norska Stortinget och det isländska Alltinget. Det är ett ord som är förbundet med demokrati, en plats eller åtminstone en idé om demokrati där folkvalda fattar beslut. Vid nästa val (inte valet till EU 9 juni) blir det inget landstingsval. Däremot ett regionval. Så har man utrotat ett ord. Vem är "man"? Jag vet inte. Jag vet inte hur det går till eller hur besluten tas, men jag antar att det förkläds bakom internationalism, att: så är det i "Europa". 



Så utrotar man ett ord. Jag tror inte att ett språk utrotas med detta. Men det är som med den gamla historien om gumman som skulle samla ved i skog. Hon plockade upp en kvist, lade den i en säck, plockade upp en till och sa: Orkar jag den, så orkar jag den. När hon så hade plockat färdigt var bördan alltför tung. Då plockade hon bort en kvist och en till. Orkar jag inte den, så orkar jag inte den...



Jag tror, kort sagt, att man ska vara försiktig också med "lånord", inte bara med domäner.



Arne Rubensson


(Denna nätdagbbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

 

 


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 mars 08:00


Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till?


Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har sedan några år släppt in en ”internationell” jury på åtta länder till att få fördela den ena hälften av rösterna, och den svenska allmogen får underdånigast vara glada över att få fördela den andra hälften och därmed få halva makten över det SVENSKA bidraget. 


Totalt delas ut 928 poäng (p) från 1 till 12, där svenska folkets telefonröster är 464 p och varje land av de åtta får fördela 58 p. Jag har roat mig med att beräkna antalet poäng i tävlingen per miljon invånare (p/M) för varje land samt angivit landets vanligaste använda språk (ej faktagranskat) i viktighetsordning:


land        miljon inv  poäng    poäng/milj   språk 

Hemma

Sverige     10,3 M      464 p      45 p/M       svenska  

Internationellt

Tyskland    83            58          0,7             tyska

Australien 25             58           2               eng

Belgien     11             58           5               flerspråkigt

Serbien      7              58           8               serbiska

Irland         5              58         12               eng

Cypern       0,9           58          64              grek + eng

Malta         0,5           58         116              eng + lokalt

Island         0,4          58          145              lokalt + eng


Att notera från urvalet av länder i internationella juryn:

- Ett från Norden + Baltikum (våra grannar)

- Ett från östra Europa

- Inget från romanska språkområdet (utom franska i Belgien)

- Fem av åtta länder helt eller delvis engelskspråkiga

- De tre minsta länderna har större poängpott per miljon invånare än Sverige har för valet av det SVENSKA bidraget.

- De tre minsta länderna har en sammanlagd befolkning ungefär som stockholmsregionen.


Slutsats 1: Det svenska vinnande bidraget är inte valt av svenska folket!


Slutsats 2: De svenska arrangörerna har helt oblygt valt en internationell jury med orimlig slagsida till förmån för engelskspråkiga länder vid val av det SVENSKA bidraget!


Slutsats 3: Självklart blir ett SVENSKSPRÅKIGT tävlingsbidrag för att representera Sverige gravt missgynnat av en sådan jurysasmmansättning. Helt orimligt!


Lars Fredriksson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 13 mars 09:14

Att den nya förbundskaptenen i fotboll, Jon Dahl Tomasson fördrar att tala engelska i stället för danska har blivit föremål för debatt, inte bara bland ”vanligt folk” utan även bland så kallade kulturpersoner, till exempel Jesper Högström i DN (ej bakom betalvägg).


Även Sveriges Radio uppmärksammade saken i ett inslag i den gångna söndagens Gomorgon världen, finns att lyssna på här. Där intervjuas Högström, och även den förra danska radiokorresponenten Hanne Fokdal Barnekow, som konstaterar att den ömsesidiga nordiska språkförståelsen blivit allt sämre, något hon tycker är jättetråkigt, för något grundläggande går förlorat, våra band till historien och våra språkliga rötter. Hon uppmanar Tomasson att lära sig att prata svenska, och spelarna att lära sig förstå vad han säger. Hon menar nämligen att språkförståelse mellan skandinaver är något mentalt, man beslutar att man vill och kan förstå språket – då förstår man mycket mera än att från början säga: Jag förstår ingenting.
Jag tror hon har en viktig poäng där.


Tomasson har tydligen varit tränare för Malmö FF förut, och då pratade han danska. Man får höra ett klipp där han pratar engelska med stark dansk brytning, och ett från tiden i Malmö där han pratar danska, och reportern undrar vilket som är lättast att förstå, och tycker att Tomasson har något mer otvunget och äkta i rösten när han talar danska.


Själv reagerade jag på något man hör Tomassen säga i början: ”My task is to create an international identity...”. Är det någonstans man inte ska ha en internationell identitet så är det väl i ett landslag?


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 12 mars 13:00


  Artikeln i övrigt ligger bakom en betalmur.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 11 mars 08:00

I en artikel i Dagens Nyheter den 8 mars behandlade Alex Schulman den språkliga standarden i Melodifestivalens låttexter.  Han skrev avslutningsvis:


”Det blev värre när de började sjunga. Nivån på musiken i den här musiktävlingen är nu på en historisk låg nivå, det är så debilt att man knappt vet om det ens är musik längre, kan det ha hänt något, kan formatet stegvis gjort sig av med melodierna, utan att vi riktigt märkt det? Kvar tycks bara finnas olyckliga ljud, sorgliga läten, missklanger och någon form av oroliga takter.


Med låttexterna är det ännu värre ställt. De är så infantila att de tycks driva språket mot en existentiell kris, en kris som känns mer och mer akut ju längre in i programmet vi kommer, och när någon gravallvarligt sjunger ’vi tar kommando, vi går loco, loco, är ni med, bailando’, ja, då händer det, språket går faktiskt sönder, det krackelerar under tyngden av idioti, ’oh la la, comme ci, comme ci, comme ça, åh detta glitter, nu tar vi vår plats, banne maj’, allt rasar, för det betyder ingenting.

Och jag inser att det är en rätt betydande sak att uppleva, stort och mäktigt, när ett språk går sönder, som när en glaciär går ner i ett hav med ett dån, kvar finns bara ord som guppar i svallningarna, stumpar av meningar sammansatta av någon som glömt vad orden en gång betydde, ja, ’vi går prop-pop-pop’, sjunger någon olyckligt på scenen. ’Vårt nya motto är dansez, dansez, allez, allez’.


Det är en fasa och en sorg att se ett språk dö, men på scen är de galna av eufori, de sjunger om en glädje som ’skiner som hundra solarier’ men plötsligt blir de högtidliga när de sammanfattar budskapet, ett slags testamente: ’Jag ser mitt liv i panorama, vi är inte lovade mañana.’


Det är nästan sakralt. Orden är där, det låter som nåt som har substans, innebörd, men det betyder absolut ingenting, för språket har gått sönder. Det finns inte längre."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards