Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 jan 12:52

I Svenska Dagbladet pågår flera debatter om invandring och integration. Häromdagen publicerades ett inlägg av Zulmay Afzali där han påpekar en del viktiga krav för en lyckad integration. Denna artikel får nu mothugg av en Shaklo Altieva, och jag blir djupt beklämd över hennes avfärdande av nödvändigheten att lära sig det nya landets huvudspråk.


En mening ur hennes inlägg handlar om hemlandet Uzbekistan:  "Gemensamt språk är ryska för minoritets grupper och inhemska invånare, precis som engelska i Sverige." Lite längre ner i texten: "Att kunna engelska borde vara tillräckligt att få ett arbete inom sitt yrke eftersom den stora majoriten av svenskarna kan flytande engelska."


Säg det till 80-åriga Elsa när hon konfronteras med en läkare som p g a välmenande politikers iver får utöva sitt yrke utan kunskaper i svenska.


Skandal är bara förnamnet!


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 jan 17:10

 


Brev till Älvstranden Utveckling, Göteborgs Stad (Stadsbyggnadskontoret) med flera


Älvrummet-affischen som nu går att se vid, till exempel, Stigberget i Göteborg är fånig, vulgär och felstavad.


Affischen är fånig eftersom lockbetet är på engelska. Hur ofta är det att göteborgarna talar engelska med varandra, särskilt när de talar om sin egen hemstad?


Ordväxlingen i rubriken är fånig eftersom en engelskspråkig målgrupp har ringa intresse av att läsa om ämnet. Den är också fånig eftersom ordväxlingen går att uttrycka på lika god idiomatisk svenska, till exempel: ”Jag är för gammal för sådan skit.” ”Nähä!”


Affischen är vulgär eftersom man missuppfattat engelskans språkregister. Utropet som innehåller ordet ”shit” skulle av engelskspråkiga människor uppfattas som alldeles för grovt för sammanhanget. Ordet ”shit” tillhör alltså fel stilregister och sätter staden Göteborg i dålig dager för en engelskspråkig människa.


”I’m to old for this shit!” är dessutom felstavat och tyder på en pinsam inkompetens hos Älvrummet och andra eventuella aktörer som ligger bakom projekten. Det är ytterst typiskt att engelskan används för att locka folk att titta men att den används fel, med fel ton, fel register och felstavad, vilket tyder på en outgrundlig hybris hos tjänstemän som överskattar sin egen kompetens i det engelska språket. Varför inte anlita en duglig korrekturläsare? Kostnaden skulle ha varit obetydlig jämfört med priset för att skapa och sprida den här propagandan.


Om ni vill få svar på vad det är som är felstavat kan ni vända er till mig. En organisation som Sveriges Facköversättarförening skulle också kunna bistå er med att hitta den hjälp ni behöver. 

 
Hälsningar,
James Garrabrant
översättare och författare
Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 jan 17:44

Filadelfiaförsamlingen i Öckerö slog på stort och satsade på en annons om sitt julaftonsfirande, men reaktionerna blev inte helt de avsedda:



Det lokala smeknamnet, åtminstone inom församlingen, på kyrkan är "Fillan", men skönskriften skenade iväg och inbjöd till missförstånd. Se också kommentar i Dagens Media.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 jan 16:02

Besöker man en av Kapp-Ahls butiker, kan det hända att man får en blå presentpåse med texten:

”OPEN ME & FIND WHAT´S INSIDE”


På baksidan av presentpåsen står det: “Here´s a little something for:” och “With love from:”.


Det är möjligt att grundaren, Per-Olof Ahl, 1919 – 1996, roterar i sin grav på grund av detta språkbruk.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 jan 13:58

GoEuro har publicerat "Endangered Languages in Europe. The Complete Guide" på webben. Liviskan är mest hotad, eftersom språket idag saknar modersmålstalare.  Bara 40 - 50 personer använder språket som andraspråk.


 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 jan 15:06

Rezension zu Max Behland, Walter Krämer, Reiner Pogarell (Hrsg.): Edelsteine. 107 Sternstunden deutscher Sprache vom Nibelungenlied bis Einstein, von Mozart bis Loriot. IFB-Verlag Deutsche Sprache GmbH, Paderborn 2014. 672 Seiten, 25:- €. ISBN 978-3-942409-31-5


Nach Meinung eines Lesers ist "dieses Buch selbst ein Edelstein“. Und was für einer! Den Stein zu schleifen brauchte es 50 Personen – ein Mammutunternehmen. Es glückte, weil die Herausgeber keinem strengen Schema folgten, die Textdeuter frisch fromm fröhlich frei zu Werke gingen und sich vom Humor manch eines Autors anstecken liessen. Selbst die "Sternstunden“ sind in einigen Fällen ironisch gemeint, Stunden verlöschender Sterne eben, in  denen die deutsche Sprache ächzt und knarrt, weil Bürokraten sie in der Mache haben. Das skurrilste Beispiel dafür ist wohl die Käseverordnung, erlassen 1986 vom Bundesminister für Ernährung, Landwirtschaft und Forsten der Bundesrepublik Deutschland. Sie kam ins Buch, um zu zeigen, "zu welchen sprachlichen Arabesken deutscher Regelungsfanatismus fähig ist“ (S. 567). Textdeuter und Mitherausgeber Max Behland bleibt am Ende nur ein Goethe-Zitat: "Getretner Quark wird breit, nicht stark“ (S. 571).


"Wir erleben die deutsche Sprache in ihrer ganzen Pracht und Vielfalt", heisst es im Klappentext, der nicht zuviel verspricht. Das Buch ist fürwahr ein gefundenes Fressen für Germanisten wie für Leser und Liebhaber des Deutschen im In- und Ausland. Sieht man mit den Augen des Deutschlehrers in Skandinavien auf die Textpräsentationen, bestechen jene, die unaufdringlich pädagogisch daherkommen und das Textverständnis von Deutschlernenden zu erleichtern suchen. Eine verständliche Sprache ist dafür Voraussetzung. Hervorragende Beispiele aus einem umfangreichen Fundus sind Myriam Grobes Erklärungen zu den Kinder- und Hausmärchen der Gebrüder Grimm (S. 249-255), Sascha Pogarells Einführung in Brehms Tierleben (S. 321-328), Walter Krämers Erläuterungen zu Marx΄ und Engels΄ "Manifest der Kommunistischen Partei“ (S. 296-300) und Götz Neunecks Würdigung Heisenbergscher Wissenschaftsprosa (S. 547-552). Erklärende Ausführungen wie diese machen neugierig auf weitere Werke der Autoren, wenn nicht gar ihrer (OEuvres. Dagegen wird Grass΄ Der Butt derartig allwissend (Grass persiflierend?) kommentiert, dass Leseverständnis und -spass auf der Strecke bleiben (S. 559-566). Den im Buch nicht vertretenen Böll als "vergleichsweise fade“ zu bezeichnen, der bei Örtlich betäubt offenbar "Pate gestanden“ und "eine nahezu sedative Wirkung entfaltet (hätte)“, halte ich für geschmacklos. Glücklicherweise bilden solcherart Fehltritte (im wahrsten Sinne des Wortes!) die Ausnahme.


Bleibt, aus den 107 Edelsteinen einige ans Licht zu holen, mit denen der Rezensent besonders liebäugelt. Dazu zählen Texte von Hölderlin, Heine, Storm, Rilke und ebenso gut gewählte wie besprochene Auszüge aus meinem Lieblingsroman, Joseph Roths Radetzkymarsch. Paukenschläge, noch dazu überraschende, sind "Der Beipackzettel zur ersten deutschen Antibabypille“, unter der Überschrift "Hauptsache: Nebenwirkung“ kongenial kommentiert von Wolf Schneider und Walter Krämer (S. 537-540), ebenso "Ein technischer Text wird Weltkulturerbe. Die Patentanmeldung des ersten Automobils“ – Ines Hoischen über Carl Friedrich Benz (S. 346-350). Josef Kraus über Nietzsche (S. 334-345) ist eine pädagogische Meisterleistung, Loriot (S. 601-611) Lachtränen erzeugender Genuss. Und Robert Gernhardts Gedicht Tief oder flach, aber Sinn – oder wie?, das mir "Edelsteine“ als Entdeckung bescherte, kommt bei uns zuhause an die Wohnzimmerwand.


Frank-Michael Kirsch

Rönninge (Schweden)     


Webbredaktörens anmärkning: Eftersom denna blogg har vissa tekniska begränsningar, måste inledande nedsänkt tyskt citationstecken skrivas som på svenska, d.v.s ( ").


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 jan 20:56

Igår publicerade Oatly, som saluför någon slags havremjölk,  en helsidesannons, ”Why is this in English?”, i Dagens Nyheter. Inledningen och avslutningen är på engelska. Reklamskribenten, John, som utger sig för att ha engelska som modersmål, har lagt in ett stycke på svenska på försök:


”Havre är fantastiskt och man kan göra så många saker med det. Havre grädde är bara ett exempel men det finns många fler. Havre glass är ett annat.”


Här har Oatly medvetet lagt in ett par särskrivningar för säkerhets skull. Möjligtvis i förhoppning om att ”språkpoliser” ska fatta pennan och rasa mot tilltaget. Däremot tror jag inte att någon ”språkpolis” kommer att rusa till affären och inköpa en förpackning Oatly.


Vad handlar det om egentligen? Oatly använder engelskan som infångare.


I ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, utgiven av Språkförsvaret, analyserar de båda nederländska forskarna Marinel Gerritsen/Frank van Meurs i artikeln ”Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder: Orsaker, användning och effekter” de bevekelsegrunder som styr engelskspråkig reklam i icke-engelskspråkiga länder. De skriver (sid. 87 – 88):


Infångare. Piller (2001) menar att engelska också används i reklam för att det drar läsarens uppmärksamhet till sig. När det gäller tyska annonser observerar hon att information om var produkten kan köpas och annan brödtext i annonserna nästan aldrig är på engelska, medan rubrikerna och slagorden mycket ofta innehåller engelska ord. Enligt henne används ett utländskt språk här för att dra läsarens blickar till sig: ”Ett främmande språk (…) medför en automatisk process, och därigenom behålls mottagarens uppmärksamhet längre” (ibid. s. 163). På samma sätt menar Hsu (2008) att engelskan i taiwanesiska fastighetsannonser framför allt används för att fånga läsarens uppmärksamhet. Tillfrågade om varför annonserna innehöll så många felstavningar och grammatiska felaktigheter på engelska svarade reklammakarna att ”det är själva engelskan snarare än innehållet i den som appellerar till målgruppen (…) Att blanda upp det inhemska språket med engelska används alltså framför allt för att fånga uppmärksamheten och för att skapa den önskade stämningen” (ibid. s. 162). ”


Hur intressant är det egentligen att Oatly låter en föregivet engelsktalande reklamskribent berätta på en helsida i DN att han skriver sämre svenska än engelska? Smakar havremjölken olika beroende på vilket språk den som dricker den talar?


P.S Samtliga recensioner och omnämnanden av "Såld på engelska?" ligger i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 jan 12:24

Så här presenterar VDS (Verein Deutsche Sprache) sin senaste bok i tidningen Sprachnachrichten:


Detta är en anmärkningsvärd bok. Sammanlagt 47 författare skriver om 107 stora ögonblick i den tyska språkhistorien, däribland lagtexter, trollformler, det berömda renhetsbudet för öl och den första föreläsningen på tyska språket från år 1687 vid universitet i Leipzig – en förskräcklig händelse enligt en närvarande, ett vanhedrande av det ärevördiga latinska lärosätet.


Även en av det tyska språkets största mästare och ”enfant terrible” Friedrich Nietzsche finns med i antologin genom sin ”Zarathustra”. Enligt kapitlets författare var detta såväl vördade som omstridda verk snarare en uppenbarelse för Nietzsche än resultatet av vetenskapligt skrivbordsarbete. Skribenten Josef Kraus (ordförande för tyska lärarförbundet) hävdar att Nietzsche här mycket tydligt tar avstånd från varje form av kollektivism, vilket förde till att nazisterna snart gav upp försöken att utnyttja hans filosofier för sina ändamål.


I denna som i nästan alla ”nyckelordsartiklar” står originaltexten i centrum.


Vi möter skribenter från alla områden i våra liv där språket är viktigt. Förutom de dominerande lingvisterna och germanisterna skriver diplomater, ministrar, filosofer, pedagoger, fysiker m fl.


Det ytterst läsvärda kapitlet om Konrad Zuse, som byggde världens första fungerande, fritt programmerbara och helautomatiska dator, Z3, i sina föräldrars vardagsrum i Berlin år 1941, har skrivits av en man som själv undervisar i informationsteknik vid distansuniversitetet i Hagen. Kunde Zuse ana vilken revolution han skulle utlösa med sin uppfinning?


Originaltexterna är kronologiskt ordnade och börjar med Atta Unsar (Fader Vår), en ostgotisk text av biskop Wulfila från år 370, vilken nog bör räknas som en av rötterna till den senare tyskan. Den sista texten är ett minnestal av förbundspresidenten Gauck från 2014.


De knappt 700 sidorna täcker ett vitt och med aha-upplevelser fyllt spektrum av det tyska språket, som man med behållning även kan njuta av i småportioner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen publicerade i början av året en nyordslista. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva?
 attefallshus
 cisperson
 fotobomba
 frisparkssprej
 gurlesk
 icke-binär
 klickfiske
 krislåda
 köttnorm
 mellanförskap
 nerväxt
 normcore
 plastbanta
 rasifierad
 rödgrönrosa
 selfiepinne
 spoilervarning
 tvodd
 usie
 yoloa

Fråga mig

84 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Januari 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se