Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 juli 18:58

 

Detta är förmodligen ett av de dråpligaste offentliga översättningsfel som har gjorts. Det påminner om översättningen till kymriska, som en myndighet i Swansea, Wales, hade tagit initiativ till. "No entry for heavy goods vehicles. Residential site only" hade översatts till "Jag är inte på kontoret för tillfället. Skicka text för översättning" - se detta inlägg. Då förstår man också hur felöversättningen hade gått till.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 juli 14:42

På färjan mellan Tyskland och Danmark botaniserar man ju gärna i taxfreebutiken, även om vinsten med att köpa varorna ombord är minst sagt försumbar.


Häromdagen gjordes dock en annan "vinst" och det på det språkliga området. Jag konstaterade med häpnad och glädje att tillverkaren/distributören för vårt eget vodkamärke har skojat till det ordentligt. Så roligt kan det bli när man älskar det svenska språket (och det gör tydligen det franska företaget Pernod!).


 


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 juli 14:29

Ibland blir man glad - som idag när man i SvD kan göra den överraskande upptäckten av ordet "gräsrotsfinansiering". Ja, ni gissar alldeles rätt: Det är svenska för "crowdfunding". Tänk att de har kommit på detta! Ordet är t o m längre än det engelska originalet. Så allt hopp kanske ändå inte är ute.


Hillo Nordström


PS  Kommer snart med ett nytt positivt inlägg - efter att ha redigerat en bild och listat ut hur man infogar den i texten.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 juli 18:56

Projektet Djurnamn i Sverige  undersöker namngivning på djur i Sverige och vad namnen säger om synen på djur i Sverige nuförtiden:


”Om du ropar på Molly eller Sigge är chansen lika stor att det kommer två hundar som två små barn. Men vad säger egentligen namnen om vår syn på djur?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 juli 19:23

Det är inte Språkförsvaret som avses utan Ulum Dalska (Föreningen för Älvdalskans bevarande), som försvarar älvdalskan och som verkar för att älvdalskan ska bli erkänd som minoritetsspråk eller landsdelsspråk. Facebooksidan har 2890 medlemmar.


Björn Rehnström skriver i ett inlägg på Facebooksidan idag:


”Stellið upp för Ulum Dalska nu!

Ulum Dalska beyöver ien ny uordfyörend. Jan Thomsson klaiv åv. Og nu beyöv dier jåp min dig.
Anmel dig eld föreslå noger så du edd tykkt passer sos uordfyörend i styöst språkförienindsje i landę. Eð beyöves og non ny i walberedsjnindsjin.
Dielið ittajär so flierer for sjǫ eð.

PM að mig so stsjikker ig eð wiðera að Ulum Dalskaes walberiedningg.”


Och i översättning:


”Ställ upp för Ulum Dalska nu!

Ulum Dalska behöver en ny ordförande. Jan Thomsson avgår. Och nu behöver de hjälp av dig.
Anmäl dig eller föreslå någon du tycker passar som ordförande i Sveriges största språkförening. Det behövs också någon ny i valberedningen.

Skicka meddelande till mig så vidarebefordrar jag förslagen till valberedningen. Dela gärna detta så fler får se det.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 juli 16:53

I en artikel, “Saving Endangered Languages Before They Disappear”, i Solutions skriver Gregory D.S Anderson, som förestår The Living Tongues Institute for Endangered Languages, avslutningsvis:


“ I fråga om de få exempel av sanna framgångshistorier vad gäller att vända utvecklingen mot ett språkbyte, ingår nästan alltid en statssanktionerad politik, som understödjer tolerans gentemot språklig mångfald.  Detta är exempelvis fallet beträffande maori i New Zealand, kymriska i Wales eller iriska i Irland. Tack vare detta stöd ovanifrån, kombinerat med en gräsrotsrörelse underifrån, har alla dessa språk många flera talare än de hade för en generation sedan. Om minoritetsspråksamfund, stora som små, tillåts frodas, kommer de vanligtvis också att göra det.  Men processen är inte lätt och kräver betydande engagemang från både minoritetspråksamfundets och majoritetssamhället sida. Det enda korrekta måttet på framgång är om nya talare genereras. Detta gäller oavsett storlek på det hotade språksamfundet och oavsett om språket talas av en handfull människor eller hundratusentals eller till och med miljoner.  Förvisso finns det ingen patentlösning för samfund som står inför språklig förintelse. Men ’uppifrån-ner plus nerifrån-upp’ handlingslinjen som förespråkas här har visat sig vara framgångsrik oberoende av språket självt, dess belägenhet eller i vilken grad det är hotat.


Kortfattat, om de ges möjligheten, kan inhemska minoritetsspråksamfund skapa sina egna vägar under det tjugoförsta århundradet och lämna glömskans väg. Om inhemska samfund ges det rätta stödet, verktygen, träningen, kommer de att finna nya arenor för att uttrycka sig själva, och internet erbjuder en spelplats för detta på en nivå som var otänkbar bara för en kort tid sedan. Fastän dessa frågor är verkliga och allvarliga, finns det skäl att hoppas att dessa samfund hittar uttrycksmedel som gör det möjligt för dem att överleva i framtiden.  På så sätt kan vår kollektiva erfarenhet som människor fortsätta att berikas, snarare än utarmas, alltmedan vi undersöker och försöker förstå de många olika - och lika värdefulla - sätten att uttrycka oss själva i språk – det mest mänskliga av alla kännetecken. Länge leve dessa sista talare, och må de inte vara de sista trots allt! ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 juli 11:48

Nu äntligen har jag kommit till skott och läst Guld i strupen. Mycket intressant. Redaktörerna och författarna har ringat in ett intressant tema: Vad kan man mena med ett förhållande till ett språk? 


När jag själv tänker på de tre språk jag rör mig med dagligen och vad jag tycker om dem blir det mest funderingar kring ordförråd, uttal och grammatik. Och min egen förmåga att handskas med dem. Men det är givet att omständigheterna kan diktera andra aspekter, som politiska eller ekonomiska. I boken Guld i strupen finns de alla med. Men de personliga historierna gör att konturerna fylls ut, frågan djupnar. En människas förhållande till ett eller flera språk har många aspekter som hakar i varandra, och samtidigheten, relationerna mellan de olika aspekterna i varje liv och varje situation, betyder något.


Detta skulle man kunna säga mycket mer om, men denna bok är en god början.


Varje språk har ju också sina givna aspekter. Baskiska språket för sin kamp, det katalanska en helt annan, fast båda är minoritetsspråk inom Spanien. Till exempel. Vilka aspekter är framträdande i svenskans situation i dagsläget? Ja, i Finland är det förhållandet till finskan, givetvis, och till Finlands historia, politik och demografi. I Sverige kommer jag genast att tänka på den stora självklarheten, att här inte krävs någon speciell kamp. 


Ja, det skulle vara Språkförsvarets käpphäst, då, förstås, engelskans smygerövring av vardagsspråk såväl som andra domäner. Men det har ändå varit så självklart att svenskan är Sveriges nationalspråk att det inte behövts någon lag om saken. Det har bara tagits för givet. 


En särskild aspekt är också de många personer som flyttat till Sverige och lärt sig svenska för att kunna leva ett normalt liv i landet. Några sådana finns med i boken. Men det slår mig att det handlar om folk som kommer från grannländer mest: tysktalande, finländare och folk från den engelsktalande världen (där några visserligen kommer från längre avstånd). Jag saknar upplevelser från personer som kommit med förstaspråk från mer avlägsna språkfamiljer, till exempel arabiska eller thailändska. Och personer som är födda i Sverige men med andra hemspråk som turkiska, kurdiska, spanska… Eller personer som vuxit upp i samhällen i Sverige där svenska kanske varit ett minoritetsspråk eller av en del av befolkningen setts som främmande och hotfullt. Eller personer som deltagit i den nu pågående förändringen av svenska språket i storstäderna.


Vi har ju många sådana personer som är aktiva i det svenska kulturlivet, på svenska, som säkert har ett intensivt förhållande till svenska språket. Exempel: Dogge Doggelito, Alexander Leiva, Alexandra Pascalidou, Özz Nuyen, Theodor Kallifatides… Inom politiken finns det också många namn. Det skulle vara intressant att läsa personliga berättelser från sådana personer, bland annat för att se hur pass lika eller olika de är jämfört med berättelserna i den här boken.


Alltså: konturerna behöver fyllas ut lite mer. Frågan om vad man kan mena med en persons förhållande till ett språk tål att tänjas, vridas och vändas på, skissas i olika färger.


Det vore kul om Språkförsvaret kunde tänka sig att åstadkomma en sådan bok också.


Britt-Marie Thurén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 juli 16:18

Programmet Språket har förtecknat 65 sätt att stava sje-ljudet på. Det går säkert att ifrågasätta flera av dessa uttal.  Det lokala uttalet av Järvsö är Jarse (jar-se) utan något sje-ljud; på rikssvenska uttalas orten som den stavas. Jag känner inte till det lokala uttalet av Burgsvik, men det förvånar att det skulle innehålla ett sje-ljud.


*ch champinjon, chaufför, choklad, lunch,

che touche, mouche, apache, crème fraiche

chs nachspiel (slarvigt uttal)

dsk gudskelov

*ge garage, bagage, beige, camouflage, generös, generad, gelé, rouge, Liège, Genève,

*gi religiös,

j journalist, juste (”schysst”), jargong, jasmin

je damejeanne,

rc forcera,

rdes gärdesgård

rge sergeant

rgs Burgsvik

rns barnslig, hemvärnsman   (vid slarvigt uttal)

rsj försjunka,

rsch marschera, marsch (oftast maRsch),

rz Tarzan,

rds värdshus, välfärdspolitik, miljövårdsanalys, (de sista vid slarvigt uttal)

rlds världsmästare, (vid slarvigt uttal)

rgs Bergslagen,

rj superjournalist (tveksamt om ordet finns)

rls karlslok,

*rs mars, ters, arsle, först, varse, värsta, Lars, Kramfors, Helsingfors, Marseille,

rdsx välfärdsxylofon (ytterst tveksamt om ordet finns, men det var med i Recip-Reflex’ tävling)

rdsz välfärdszigenare (ytterst tveksamt om ordet finns, men det var med i Recip-Reflex’ tävling)

rsc kurscentrum

rsg krusbärsgélé

rsh Oskarshamn, försvarshemlighet, pappershatt, (vid slarvigt uttal), marshmallow

rsk fårskinn

rsi version, aversion,

rsk försköna,

rskj förskjuta,

rrs herrskap,

rss korsstygn, korsspindel

rsstj pappersstjärna

rstj superstjärna, löparstjärna (slarvigt uttal)

rsz Warszava,

rts fortsätta, kronhjortshägn (slarvigt uttal)

rvs Järvsö (Jässjö)

rz marzan, Herzegovina,

s barnslig, harts, Milos (eg. š), Langos (ungersk maträtt)

sc crescendo, fascist, fascinerande, oscillera

*sch schal, schema, brosch, pascha, punsch, musch, galosch,

schi Cederschiöld, Schiöld

schsch duschschampo

schsk duschskötare (tveksamt om ordet finns)

schskj (bräschskjutande)

sh shoppa, shampoo, sheriff , Shanghai,

shi fashionabel,

*si television, fusion, pension,

*sj själ, sjö, sju, sjuk, sjå, sjok, sjal,

*sk skära, skäl, sköta, skina, sked, sky, maskin, människa, Sköld

ski Nordenskiöld, Reuterskiöld, Örnskiöld,

*skj skjorta, skjuta, skjul, skjutsa, skjuva, Skjöld, Fiskja,

ssi passion,

ssj hässja, ryssja, ässja,

stg gästgiveri,

sti suggestion, Pristina (eg. Priština)

*stj stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna, stjärt

stg Östgöte, Västgöte,

*ti motion, station, situation, auktion, lektion, koalition, pretentiös,

xi reflexion,

xj Växjö,

xky Spraxkya (by i Stora Tuna, Dalarna: ”spra-sja”)

zh Zhou Enlai

zj Dr. Zjivago


Apropå överensstämmelsen mellan fonem (minsta betydelseskiljande ljudenhet) och grafem (bokstäver) skriver Wikipedia:


”Svenskan har 17-22 vokalfonem, beroende på definition, och 22 konsonantfonem. Sammanlagt blir det 39-44 fonem till 29 grafem. Svenskan har en relativ konsekvens mellan stavning och uttal, men det finns till exempel ett överflöd av sätt att skriva sje-ljudet på.”


Samma Wikipediaartikel konstaterar att italienskan har större överensstämmelse mellan fonem och grafem, medan engelskan har mindre överensstämmelse än svenskan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Observatör

Presentation

Omröstning

Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant?
 skrytsvengelska
 pseudoengelska
 prålsvengelska
 anglofånska
 anglofåni
 svinglisch
 svenglish
 svänglish
 svenglishka
 svänglishka
 svängelska
 svänglisch
 svengelska
 wannabengelska
 anglofåneri

Fråga mig

89 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22
23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se