Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 aug 20:46

Språkförsvaret skickade den 17 september ut två enkäter till de politiska partierna. Den ena handlade om synen på den mellannordiska språkförståelsen och riktade sig till riksdagspartierna och FI. Den andra enkäten ställde frågor om Stockholms stads språkpolitik och riktade sig till samma partiers lokalorganisationer i Stockholm.


Enkäterna har nu besvarats av en majoritet av partierna. Svaren på den första enkäten har lagts ut i denna sektion på webbplatsen och svaren på den andra enkäten återfinns här.


Språkförsvaret har givetvis redan påmint eftersläntrarna och vi hoppas att alla berörda partier hinner besvara våra frågor före valdagen. Svaren läggs ut allteftersom de inflyter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 aug 20:12

I Dagens Nyheter den 19 augusti tar Viktor Barth-Kron upp bytet av namnet på tunnelbanestationen Vreten till Solna strand och skriver:


”Ett huvudargument för namnbytet har varit tydligheten. Det ska bli lättare att hitta, menar man. Visst har ”grabbarna” en poäng här, men problemet i fråga har de med viss möda skapat åt sig själva. Närmare bestämt för tiotalet år sedan, när samma fastighetsägare drev igenom att Vretens industriområde, döpt efter ett 1800-talstorp i trakten, i stället skulle kallas just Solna strand. Som ju enligt alla tillgängliga mäklarordböcker låter fräschare.


Man kan också säga så här: Det större området Solna har mängder av ”strand” – kommunen gränsar till Edsviken, Brunnsviken och Mälaren. Många områden är också mer strand-mässiga än den lilla remsa med värmeverk och båtklubb som ligger nedanför kontorsenklaven i fråga.


Just det där med tydligheten, att hitta rätt, var förstås ett huvudskäl till att man förr i världen gav olika områden olika namn, gärna distinkta och särpräglade.


Typ ´’Vreten’.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 aug 10:21

Frågan om namnbytet av tunnelbanestationen Vreten i Stockholm har tagits upp tidigare i denna nätdagbok. Per Leander, som passerat Vreten många gånger, skriver i Internationalen:


"De nyinflyttade i Vreten tyckte inte om namnet på området och tunnelbanestationen, trots att vret är ett fint gammalt ord som betyder liten åker omgiven av skog. Mer exakt är platsen döpt efter ett torp som hette Vreten och som låg här en gång i tiden. Detta var helt i linje med hur man namngav de norra Stockholmsförorterna efter de gamla bondgårdarna på Järvafältet: Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta, Kista, Hjulsta.


Men Vreten lät fult och konstigt tyckte de nya kapitalstarka fastighets- och bostadsrättsägarna som tvingade fram ett namnbyte från Vreten till Solna strand, vilket påstods vara finare. Fast nej, det låter inte fint. Det låter billigt, idéfattigt och kulturlöst. Speciellt med tanke på att det redan är inflation i namnet Solna: Solna centrum, Solna station, Solna Business Park och nu Solna strand. Alla dessa olika stationer med namnet Solna ligger dessutom på helt olika t-bane- och pendeltågslinjer, vilket ytterligare förvirrar för den som ska ta sig till Solna.


Från och med den 18 augusti 2014 finns inte längre det unika namnet Vreten i Stockholms tunnelbana. Skyltarna har plockats ner och bytts ut till Solna strand, dessutom i ett nytt typsnitt som skär sig med alla andra stationsnamn. Jag hör fortfarande utropet: 'Tåget stannar ej i Vreten'."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 aug 11:14

Universitetsavisen berättar att ledningen för Köpenhamns universitet aktivt verkar för att studenterna ska lära sig flera språk än engelska:


"De studerendes sproglige repertoire skal udvides, så det ikke kun tæller engelsk som fremmedsprog, men også sprog som tysk, spansk eller kinesisk. Det gælder studerende på vej på udveksling, såvel som studerende, der skal læse tekster på originalsproget. Internationale studerende, der vil lære dansk, skal heller ikke snydes.


Sådan lyder målsætningen i Københavns Universitets sprogstrategiske satsning, et femårigt forskningsbaseret projekt, der løber fra 2013 til 2018."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 aug 20:48


Man ser tvåspråkiga, officiella skyltar på engelska och iriska överallt i Dublin. Däremot ståtar kommersiella inrättningar sällan med iriska namn. Irish Independent hade häromdagen en bilaga på iriska.


Färre än tio procent har iriska som modersmål; totalt uppges 38 procent behärska iriska som första och andra språk. Undervisning i iriska är obligatoriskt i grundskolan. Så sent som i början av 1800-talet fungerade iriska som modersmål för fyra miljoner irländare, en majoritet. Språket hade dock låg status, bl.a på grund av den inhemska aristokratin redan på 1600-talet hade ersatts av en anglo-irländsk sådan eller gjort ett språkbyte. Det skedde en organiserad inflyttning av engelska kolonister till Pale (Dublin med omnejd) och till Ulster, främst av av presbyterianska skottar. Dessutom motarbetades iriskan tidvis mycket aktivt, t.o.m genom förbud, av den engelska koloniala administrationen. Iriskan stod starkast i västra och södra Irland, som samtidigt var de fattigaste delarna av landet.


Jordbrukarbefolkningen på Irland var extremt beroende av potatisen för sin försörjning. Potatispesten, som slog till 1845 och 1848 – 1851, beräknas ha lett till en miljon irländares död. Under perioden 1851 – 1911 emigrerade 1,4 miljoner irländare, fr.a till USA. Befolkningen i Irland minskade från 6,5 miljoner 1851 till knappt 4,4 miljoner 1911. Denna befolkningsminskning slog hårt mot det iriska språket i västra och södra Irland. I dag talas iriska som modersmål endast i ett antal enklaver i särskilt västra Irland, s.k gaelthachteí.


Språkutvecklingen på Irland visar hur svårt det är att återuppliva ett språk som pressats tillbaka, trots att språket i detta fall har haft den iriska regeringens stöd sedan 1923.


Dublinfararen

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 aug 22:39

Den 17 augusti skickade Språkförsvarets styrelse ut två enkäter till de politiska partierna, den ena om Stockholm stads språkpolitik och den andra om den mellannordiska språkförståelsen. Svar har nu börjat komma in.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 aug 20:53

Hej!

"Håller språket ihop Norden?" Jag tycker att frågan är märklig. Norden hålls ihop av andra saker än bara språket och då tänker jag i första hand det vi löst kallar för nordiska värderingar. Norden utgör en sammanknuten enhet, ekonomiskt, socialt, politiskt, kulturellt... mest lyckad och synnerligen fridfull hörna i en värld överfylld av konflikter och motsättningar.
 

Ifråga om språk är det så att vi måste kunna engelska så bra som möjligt. Det är livsviktigt för oss. Engelska är nutidens latin.


Sedan ska vi gå vidare och säga att flerspråkighet är inget märkvärdigt. Fråga folk i Indien, Sameland, Amazonas... Att kunna tre språk är något jag tycker vår svenska språklag nästan förutsätter: svenska kommer först, sedan kommer engelska och därefter något eller några av de över 200 modersmål som vi har i landet. De nationella minoritetsspråken är en sak i sig. Mitt första språk är finska, och det är det språk jag dagligen använder med mina trespråkiga barn. Inget märkvärdigt med det!
 
Danska och norska är "bonusspråk" som jag kan läsa och förstå (norska/bokmål bättre än danska). Men jag känner inte mig motiverad att lära mig prata dem. Jag kan heller inte prata tornedalsfinska som är finskans "bonusspråk" (jämte estniska och karelska). Att ha mer danska och norska i svenska medier tycker jag vi ska satsa på. Jag gillar danska bondeserier och deckare och norska ryggsäcksvandrande hiphej folk. (Norge är dessutom världens naturskönaste land, tycker jag efter att bott
ett halvår i Tromsö.)

Sedan observera att över 600 000 svenskar har finskt påbrå och mer än 200 000 personer pratar finska dagligen som sitt första språk här i Sverige. Alltså: här, i den stora mängden sverigefinländare har vi en resurs som visar att finska och svenska inte utesluter utan kompletterar varandra. Vi har kanske språkproblem i Norden men de är till för att lösa. Vi har löst så många andra problem tidigare, som t.ex de hot som vi en gång fick kämpa emot. Sovjetunionen och Nazityskland lyckades inte krossa Norden och de nordiska värderingarna. Finland förblev ett demokratiskt styrt nordiskt land. Våra nodiska länder har blivit genom oerhörda uppoffringar och mycket arbete den hörna i världen som i internationell jämförelse är minst misslyckad. Att vi sedan har språk som är nära släkt med varandra (finlandssvenska, svenska, norska, danska...) är ett stort bonus.
 
Ystävällisin terveisin - Med vänliga hälsningar

Kaarlo Voionmaa

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 aug 14:34

Dessa frågor skickas till samtliga partier som är företrädda i Stockholms kommunfullmäktige och till de partier som bedöms ha en reell chans att komma in i kommunfullmäktige i samband med årets val.

 

1. Hur ser ert parti på Stockholms varumärke ”Stockholm – the capital of Scandinavia”? Bör detta varumärke behållas även under nästa mandatperiod?


2. Stockholm stad har flera bolag, som ingår i Stadshus AB, med engelska namn som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board och Stockholm Entertainment District. Åtminstone de två förstnämnda har tidigare framträtt med svenska namn. Anser ni att detta namnarrangemang ska fortsätta?


3. Visit Stockholm har endast information på svenska och engelska. Räcker det att Stockholms stad publicerar turistinformation endast på svenska och engelska?


4. Stockholms stad anordnar för andra året i rad ett evenemang, ”Open Streets”, på Södermalm under sommartid. Namnet används på liknande projekt i vissa storstäder i USA och Kanada. Vad anser ni om bruket av engelska på detta evenemang?


5. Stockholm Business Region publicerade den 13 juni ett pressmeddelande, ”Stockholm launches website for international immigrants”  , som gjorde reklam för den nya webbplatsen ”Moving to Stockholm”. Har talet om ”internationella immigranter” i stället för ”immigranter” någon djupare innebörd i detta sammanhang?


6. Sverige antog en språklag 2009, vilken i paragraferna 4 till 7 stadgar att svenska är huvudspråk i landet, anger de officiella minoritetsspråken och understryker att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Utgår Stockholms stad från språklagen, när Stockholms stads språkpolitik formuleras och praktiseras?

***

Svaren publiceras fortlöpande på Språkförsvarets webbplats allteftersom de inflyter.


Språkförsvarets styrelse

 

17/8 2014


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

76 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19 20
21
22 23 24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se