Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 18:33

Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln.


Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier.


Enligt en annan intervju vet Hadzialic inte ens hur många som skulle vara aktuella för denna dispens, trots att förslaget påstås rikta sig till dem som kommit till Sverige sent under sin skolgång.


Det finns självfallet invandrarelever som är ”bra på engelska”, speciellt de som har engelska som modersmål och har invandrat från USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika Australien och Nya Zeeland, men invandringen från dessa länder är minimal. Om man ser till de som enligt alla internationella undersökningar är näst bäst på engelska, kommer dessa från Norden, Nederländerna och Tyskland, d.v.s de talar språk som är närbesläktade med engelskan. Även invandringen från dessa områden är mycket begränsad och de flesta nordbor förstår svenska eller har redan lärt sig en del (som finskspråkiga elever i Finland). De elever som kommer från övriga delar i världen har i regel sämre kunskaper i engelska, eller inga alls, än den föregående kategorin.  Vilka ska egentligen undervisa dessa invandrarelever? Lärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska? Eller direktimporterade engelskspråkiga lärare? Dessutom är det en fråga om klasstorlekar; om klasstorlekarna blir små, kommer denna gräddfil att bli mycket kostnadskrävande.


Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige.


Aida Hadzialic bör förpassa sitt förslag till papperskorgen så fort som möjligt!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 11:22

I lördags skrev Jenny Damberg i Svenska Dagbladets Magasinet om ivern att stöpa om platser i marknadsföringssyfte:


" 'Lliljeholmen - det nya Manhattan', löd rubriken i lokaltidningen för några veckor sedan. Det är ett hisnande anspråksfullt påstående, men av en typ man kommit att vänja sig vid. Så länge jag har varit vi medvetande har Stockholm inte velat något hellre än att vara New York. Hornstull har i BBC-reportage passerat som 'Stockholms Brooklyn' och inte bara Lileholmen utan även Kungsholmen, Norra stationsområdet och Kista har de senaste åren figurerat som 'Stockholms Manhattan' (det ska dock sägas att kvalifikationerna för just det epitetet inskränker sig till att det talas om att bygga skyskrapor). Av de många försöken till amerikanska begreppslån är det väl emellertid bara SoFo so riktigt fått fäste."


PS. Stavningen av LIljeholmen i inledningen återger artikelns stavning, som kanske i sin tur återgår till lokaltidningens, eller så är det bara ett stavfel.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 maj 14:11

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Nu kan du se institutets Erik Magnusson Petzells föreläsning från Grammatikfestivalen på UR Play.
Grammatikfestivalen arrangeras årligen av Göteborgs universitet. Temat för årets festival var grammatiken och språkhistorien.


Erik Magnusson Petzell, akademiforskare vid dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, berättade om hur vårt språk och vår grammatik radikalt har förändrats under årens gång. Han pratade även om hur språkhistorien kan berika den grammatiska forskningen.


Se föreläsningen UR Play: Grammatik i radikal förändring


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 maj 13:47

 

hemsidan skriver uppfödarna:


”När grisar bökar får de jord på trynet. Det är därför vi heter just så.


Vi är 24 KRAV-ekologiska grisuppfödare som vill erbjuda Sveriges godaste griskött från djur som fått leva riktiga grisliv med utomhusbete och gyttjebad. Du är välkommen att besöka våra gårdar antingen här på nätet eller i verkligheten.”


Språkförsvarets nätdagbok tar naturligtvis inte ställning till frågan om animalisk kontra vegetarisk föda, griskött kontra annat kött och så vidare, men det kunde ju ha blivit ett svengelskt namn, eller hur?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 maj 14:33

Till Svtnyheter@svt.se
 
maj 20 vid 10.32 PM

Varför använder ni dålig svengelska när ni skriver om flyg? I kvällens Svt-Nyheter skriver ni att SAS ställer in "flighter", när det finns ett  etablerat svenskt ord "flyg". Det är lika dumt som att använda "gater" när det gäller "utgångar".

Det visar på bristande kompetens hos personen som skrivit inlägget.

Vänliga hälsningar
Anders Bodén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 maj 11:40



 

På sin blogg "Spindelögat" publicerar Maria Hellqvist en del egensinniga och illustrerade ordförklaringar. Vi väljer den om snorkråkan:


"Snorkråkan har fått sitt namn av sitt artspecifika försvarsbeteende. När fågeln känner sig hotad lutar den huvudet bakåt och avfyrar två grågula slemprojektiler från öppningarna under näbben. Slemmet kan framkalla förkylningsliknande symptom hos människor och djur med nysningar och hosta som följd."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 19 maj 20:55

Språkvetaren Guus Kroonen har också tagit upp älvdalskan i en artikel  i Quartz. I samband med en internationell konferens om älvdalskan i Köpenhamn den 7 – 8 maj tog flera danska medier upp älvdalskan, bl.a Politiken  och  Videnskab.dk.


Guus Kroonen skriver apropå en unik aspekt vid älvdalskan:


”Älvdalskan har exempelvis bevarat nasala vokaler som försvunnit annorstädes. Nasala vokaler är välkända från franskan som i un bon vin blanc (”ett gott vitt vin”), men inte från de moderna nordiska språken. I fornnordiskan kan nasala vokaler bara hittas i ett enda manuskript från det tolfte århundrades Island, men lingvister tänkte aldrig mycket på det – tills det upptäcktes att moderna dagars älvdalska hade nasala vokaler i exakt samma ord.”


“Elfdalian has, for instance, preserved nasal vowels that disappeared elsewhere. Nasal vowels are well-known from French, as in un bon vin blanc (“a good white wine”), but not from the modern Nordic languages. In Old Norse, nasal vowels are only found in a single manuscript from 12th-century Iceland, but linguists never thought much of it—until it was discovered that modern day Elfdalian has nasal vowels in the exact same words.”


Älvdalska är alltså unikt såtillvida att språket har bevarat fonologiska drag som t.o.m försvunnit i isländskan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 maj 13:59


Det visade sig att det var omöjligt att lägga in hela listan i form av ett enda inlägg i denna blogg. Listan börjar alltså i föregående inlägg.

 

T

U

V

W

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

 

Externa länkar

  • TV4.se Filmtitlarna som Gud glömde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen publicerade i början av året en nyordslista. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva?
 attefallshus
 cisperson
 fotobomba
 frisparkssprej
 gurlesk
 icke-binär
 klickfiske
 krislåda
 köttnorm
 mellanförskap
 nerväxt
 normcore
 plastbanta
 rasifierad
 rödgrönrosa
 selfiepinne
 spoilervarning
 tvodd
 usie
 yoloa

Fråga mig

87 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se