Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 17 jan 11:28

Undersökningar visar att vi svenskar är ovanligt duktiga på engelska som andraspråk. Varför då inte gå över helt till detta internationella språk, anser vissa debattörer, s k anglofåner, som tror att det skulle gynna tillväxten. Språkbytet skulle gälla alla offentliga sammanhang som forskning, förvaltning och politik. På sikt blev svenskan kanske kvar för reglering av relationer ”ute i stugorna”.


 Idag handlar det om det amerikanska imperiets språk. I västerländsk historia har latin, franska och tyska spelat en liknande roll. Varje epok har haft sina karriärister och medlöpare, vars ansträngningar vi nu kan skratta åt men vars inflytande lyckligtvis alltid begränsats av insiktsfulla personer och organisationer som slagit vakt om modersmålet.


Entusiasterna för språkbyte tycks på fullt allvar tro att alla folk på jorden skulle leva i fred, om man bara talade engelska. Varför inte kinesiska, som ligger närmare tillhands med tanke på att det språket har flest talare i dagens värld – och troligen en ännu fler i morgondagens? Svaret på den frågan – eller omöjligheten att ge ett svar – visar att detta i grund och botten inte är en språk- utan en maktfråga. Språk, folk och stater har upphört att existera under tidernas lopp. Även stora imperier har gått under. Endast folk och språk överlever som åtföljs av insikten att det krävs kamp för att hävda sin integritet.


På åtskilliga håll i världen har de gamla kolonialmakternas språk ersatt folkens egna. Den processen har ägnats alltför litet intresse. I vår tid har makthavarna utvecklat och förfinat sina metoder även på detta område. ”Man kan målmedvetet förstöra ett språk genom att bryta ner den kultur den är en del av. Det är ju den stora farhågan som just nu upptar människorna i min andra hembygd Katalonien. Om man inte haft den starka språknationalistiska rörelsen som blommade upp efter Francos död och slutet på diktaturen, då skulle det katalanska språket troligen ha försvunnit. Språk kan försvinna tyst och stilla om man inte är på sin vakt”, menar den tyske språkforskaren Herbert Genzmer (Die Welt, 12/12 2017).


Är det inte där vi i Sverige också befinner oss just nu? Inom olika områden av reklamen håller ett skifte på att ske, så att man inte längre anser sig framgångsrikt kunna annonsera på svenska. ”Ett språk som inte används dör”, skrev professor Olle Josephson i sin sista språkkrönika i SvD (19/12 2018). Därav följer förstås att ett språk som inte brukas i avancerade sammanhang mister sin förmåga att kommunicera avancerade förhållanden. Och från dessa sammanhang utestängs de breda folklagren. Då handlar det om sådant som vetenskap och politik. Redan antar Sveriges riksdag lagar på främmande språk, som alla folkvalda knappast har möjlighet att sätta sig in i. Det är här språkbytesskolorna sätter in sin kil och lägger grunden för ett samhälle med en klassklyfta så djup att ingen idag är villig att försvara den.


Bo Alvberger

Medlem i Språkförsvaret


(Texten publicerades under annan rubrik i Sydsvenskan den 16 januari)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 16 jan 22:04

I en debattartikel i Örnsköldviks Allehanda i våras berättade Jasenko Omanovic, som sökte sig frivilligt till Härnösand, hur det var att lära sig svenska och om kontakten med lokalsamhället:


”Vår klass fick undervisning utanför klassrummet, i samhället, minst lika mycket som inne i klassrummet.

Vi gjorde många besök ute i det verkliga Sverige och många möten med människor i olika delar av samhället gjorde det svenska språket mer verkligt och användbart. Vi fick fler och fler anledningar att lära oss språket för varje dag. En annan bidragande faktor till en snabb inlärningsprocess var att vi ganska tidigt fått svenska vänner.


Dessutom hade kommunen goda ambitioner när det gällde att erbjuda utbildning som Komvux och folkhögskola. Det var kanske därför man ansåg sig också kunna ställa stora krav på oss.


Ingen av de jag gick på SFI med har varit arbetslös någon längre tid. Till och med de ’gamlingar’ som var närmare 50 klarade sig väl och är pensionärer i dag. ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 14 jan 12:00

Björn Rehnström skriver på Facebook:


Sveriges television, Sveriges Radio, BBC Radio över hela världen, Dalaradion, tidningar och hemsidor över hela världen: överallt har de skrivit och gjort reportage om det märkvärdiga språk vi har här i Älvdalen.


Nu är det snart norrmännens tur att få veta mer om älvdalska och om hur vi kämpar för att bevara språket. Det är Norsk Rikskringkastnings, NRK:s, reporter Jan Henrik Ihlebaeck som kommer hit till Älvdalen på måndag, 14 januari. Han blir kvar här till tisdag, den dag då det är premiär för lektioner i älvdalska i skolan och gör inspelningar.


Det är nu hela 90 (!) elever som anmält sig och vill lära sig älvdalska på olika nivåer, från nybörjare till mer älvdalsktalande elever.


Jan Henrik planerar att göra ett halvtimmeslångt program i serien ”Museum” i NRK program 2. Vi återkommer med uppgifter om hur och när ni kan lyssna på programmet.


Älvdalska är minsann populärt hos många nu. En flicka från Universitetet i Köpenhamn hörde nyligen av sig och ville ha hjälp med översättning till en magisteruppsats om älvdalska. Dessutom finns älvdalska med på en hemsida för Harry Potter-samlare. Det är några av de första raderna i boken ”Harry Potter och de vises sten” som nu finns på älvdalska – och mängder av andra språk.


Älvdalskan tar allt mer plats i språkens finrum, minsann. Oerhört glädjande.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 14 jan 08:00

Folkpartiet/Liberalerna verkar i och med överenskommelsen med S, MP och C, äntligen få igenom sin gamla käpphäst språkkrav för medborgarskap.


Detta lanserades redan 2002, under Lars Leijonborgs ledarskap. Det är i och för sig ett vettigt förslag och en fullt vettig motprestation för att erhålla de fördelar som ett medborgarskap ger.


Dock undrar jag varför Liberalerna är så måna om att ställa krav på att svenskkunskaper bland invandrare, när de samtidigt stödjer friskolereformen som i sin nuvarande tappning medger att rena språkbytesskolor skjuter upp som svampar ur jorden runt om i landet och dagligen undergräver det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk. Hur blir det med dessa elevers svenskkunskaper samt vilja att använda svenska?


Hur ologiskt som helst!


Per-Owe Albinsson

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 13 jan 11:53

På flera platser runt om i världen, till exempel i "fransk-Kanada", där engelskan tenderar att pressa undan andra språk, har man infört regler i skolväsendet, för att stärka språket som är satt under press.


I Sverige, år 2019, låter naiva politiker och andra företrädare engelskspråkiga språkbytesskolor att växa upp som svampar ur jorden runt om i landet.


Fler som är kritiska?


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 11 jan 23:43

(Denna debattartikel publicerades den 7 januari i Expressen)

 

Många elever i svensk skattefinansierad skola får en betydande mängd undervisning på ett främmande språk. Att skollagen tillåter detta verkar i praktiken för att degradera svenskans ställning, skriver Språkförsvaret.

 

2009 fick vi i Sverige en språklag som fastslog att svenska är huvudspråk i Sverige. Med huvudspråk menas att svenska är samhällets gemensamma språk och att språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. Dessutom fastslogs att det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas. 


Går stick i stäv med lagen

Vårt nuvarande skolsystem går stick i stäv med språklagens intentioner. Det är inte förenligt med språklagens syfte att friskolereformen i sin nuvarande tappning möjliggör för rena språkbytesskolor att verka och växa till sig.

 

Det finns i dag både enskilda skolor och framför allt en snabbt växande skolkoncern, Internationella Engelska Skolan, IES, som har som affärsidé att undervisa i upp till 50 procent av tiden på engelska.


Engelska upphöjs till förstaspråk

I IES skolor har engelska upphöjts till parallellt förstaspråk med svenska. I praktiken till förstaspråk, eftersom arbetsspråket är engelska. Skolan trycker även hårt på anglosaxiska seder och traditioner, vilket leder till ytterligare språklig och kulturell utarmning. Engelska ges vid skolan alltså status av att vara lite finare och viktigare än svenska. 


Det går i dag årligen ut en stor och snabbt växande del studiemotiverade elever från svensk skattefinansierad skola, som i tidig ålder har fått en mycket stor del av sin undervisning på ett främmande språk. 


Drillas i främmande seder

Så pass mycket att de börjar svikta i viljan att använda sitt modersmål. De har även drillats i främmande seder och traditioner. Det är inte svårt att räkna ut vilket språk och vilken kultur dessa elever kommer att föra in i samhället. Vi måste inse att denna typ av utbildning på sikt leder till skapandet av en engelsktalande samhällselit, likt i de forna kolonierna i till exempel Afrika.


Degraderar svenskans ställning

Skattefinansierad skolverksamhet verkar för närvarande i praktiken för att degradera svenskans ställning. Undervisningen blir nu dock alltmer ifrågasatt, bland annat i en rapport av Skolverket. Det är tydligt att undervisningsmetoden står i konflikt med språklagen.

Engelska har redan en mycket stark ställning i samhället, men det är inte ett officiellt språk i Sverige. Vidare är engelska redan ett obligatoriskt ämne och det sista främmande språk som svenska elever riskerar att inte lära sig.


Redan i världstopp 

Svenska elever ligger redan i världstopp vad gäller engelskkunskaper. Varför anses det nu behövas ännu mer engelska i skolan när svenska dessutom tappar mark? Att redan på grundskolenivå kunna ge 50 procent av undervisningen på ett annat språk, 90 procent på gymnasiet, är sannolikt unikt för Sverige. Nuvarande skolförordningar tillåter detta och motarbetar därmed språklagen. 


En ödesfråga

Svenska kan på sikt ej förbli officiellt huvudspråk och samhällsbärande språk, med mindre än att det är undervisningsspråk inom grund- och gymnasieskola. 


Det är en ödesfråga. Om kommande generationer inte ges utbildning på det nationella språket så dör det ut. Svenska måste ha en särställning och svensk skolas viktigaste uppgift är att ge alla barn goda kunskaper i vårt gemensamma språk. Språkbytesskolornas verksamhet är oförenlig med språklagen. 


Lagen måste omarbetas

Skollagen med förordningar måste genast omarbetas, så att språklagens mål att svenska är huvudspråket i Sverige uppfylls. 


Det är dags att visa var ni står, ansvariga politiker.


Av Språkförsvaret


Anders Bodén 

Civilingenjör

Arne Rubensson 

Lärare

Bertil Göransson

Civilingenjör

Bo Alvberger

Redaktör

Britt-Louise Håkansson

Musiker

Christer Gustafsson

Produktchef

Christina Johansson

Gymnasielärare/bibliotekarie

Ewa Wallin

Rektor

Fredrik Vrang

Översättare/utbildare

Hillo Nordström

Auktoriserad Stockholmsguide

Håkan Söderberg

Lärare

Göran C-O Claesson 

Författare

Jörgen Wik 

Officer

Kjell Nilsson 

Hembygdskonsulent

Kjell Rindar

Lärare/utlandslektor

Lars Göran Asmundsson

Civilekonom

Lars Fredriksson

Civilingenjör/uppfinnare

Olle Käll

Gymnasielärare

Per-Owe Albinsson

Kommunanställd

Stig Engzell

Journalist

Tove Frisch

Filosofie doktor

Ulf Parde 

Skattehandläggare


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 10 jan 11:42

Nomineringen av kandidater till ”Årets anglofån” är avslutad, i annat fall hade Walter Naeslund varit ett självklart val. Helst vill man kanske glömma honom men samtidigt måste man nog inse att han är spjutspetsen i en hord av okunniga strebrar som för sin framgångs skull är beredda att sälja ut sitt modersmål. Idag handlar det om det amerikanska imperiets språk. I västerländsk historia har latin, franska och tyska spelat en liknande roll. Varje epok har haft sina karriärister och medlöpare, vars ansträngningar vi nu kan skratta åt men vars inflytande alltid begränsats av insiktsfulla personer och organisationer som slagit vakt om modersmålet. Därför har vi anledning att vara tacksamma mot Per-Åke Lindblom och andra som är beredda att ta tjuren vid hornen.


Walter Naeslund tycks på fullt allvar tro att alla folk på jorden skulle leva i fred, om man bara talade engelska. Varför inte kinesiska, som ligger närmare tillhands med tanke på att det språket har flest talare i dagens värld – och troligen med en ännu större övervikt i morgondagens? Svaret på den frågan – eller omöjligheten att ge ett svar – visar att detta i grund och botten inte är en språk- utan en maktfråga. Språk, folk och stater har upphört att existera under tidernas lopp. Även stora imperier har gått under. Endast folk och språk överlever som åtföljs av insikten att det krävs kamp för att hävda sin integritet.


På åtskilliga håll i världen har de gamla kolonialmakternas språk ersatt folkens egna språk. Den processen har ägnats alltför litet intresse. I vår tid har makthavarna utvecklat och förfinat sina metoder även på detta område. ”Man kan målmedvetet förstöra ett språk genom att bryta ner den kultur den är en del av. Det är ju den stora farhågan som just nu upptar människorna i min andra hembygd Katalonien. Om man inte haft den starka språknationalistiska rörelsen som blommade upp efter Francos död och slutet på diktaturen, då skulle det katalanska språket troligen ha försvunnit. Språk kan försvinna tyst och stilla om man inte är på sin vakt”, menar den tyske språkforskaren Herbert Genzmer (Die Welt, 12/12 2017).


Är det inte där vi i Sverige också befinner oss just nu? Inom olika områden av reklamen håller ett skifte på att ske, så att man inte längre anser sig framgångsrikt kunna annonsera på svenska. ”Ett språk som inte används dör”, skrev professor Olle Josephson i sin sista språkkrönika i SvD (19/12 2018). Därav följer förstås att ett språk som inte brukas i avancerade sammanhang mister sin förmåga att kommunicera avancerade förhållanden. Och från dessa sammanhang utestängs de breda folklagren. Då handlar det om sådant som vetenskap och politik. Redan antar Sveriges riksdag lagar på främmande språk, som alla folkvalda knappast har möjlighet att sätta sig in i. Det är här språkbytesskolorna sätter in sin kil och lägger grunden för ett samhälle med en så väldig klassklyfta att ingen idag är villig att försvara den. Inte idag – men säkert imorgon!


Bo Alvberger


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 10 jan 08:00


 


I går morse när jag var på väg till Skanstulls tunnelbanestation gick jag förbi Igor Sport på Götgatan på Södermalm. Det var en fröjd att skåda den svenska skyltningen. Ordet ”REA” - inte ”SALE” - lyste med röda versaler 27 gånger på vardera skyltfönstret, och ovanför ingången till sportaffären stod med stora bokstäver på svenska: ”nytt från igår”. Strålande, Igor Sport!


Christina

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se