Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 5 dec 17:42

(Texten är hämtad från Föreningen Nordens webbplats)


Dramaserien Skam mottar Nordens språkpris 2016 for sin evne til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden. 

 

 

 

I sin begrunnelse sier juryen blant annet at Skam er et godt eksempel på at dubbing av skandinaviske filmer og serier ikke er nødvendig. «Originalspråket er med andre ord en viktig del av seer-opplevelsen, en identitetsmarkør som er annerledes, men likevel så kjent og lik ens egen at den enkelt kan tas opp i eget repertoar. Få har klart å gjøre nabospråk så morsomt, relevant og sejt blant unge nordboere som årets prisvinner».


– Vi er veldig stolte og glade for å få Nordens språkpris, sier Håkon Moslet, redaksjonssjef i NRK P3. – Jeg mener også at det er veldig fortjent, all den tid Skam har fått skandinavisk ungdom til å interesse seg for norsk og innse at vi tilhører samme språkfamilie. Skam bygger språkbro til resten av Norden. Det er utrolig gøy.


Regissør og manusforfatter Julie Andem vil motta prisen, som er et kunstverk av den Helsingfors-baserte kunstneren Visa Norros.


Foreningen Norden deler årlig ut Nordens språkpris «til en person, institusjon, myndighet, organisasjon, bedrift eller ildsjel som på en innovativ og god måte bidrar til å styrke den nordiske språkforståelsen». Det er syvende gang at Nordens språkpris deles ut. Tidligere vinnere er Fredrik Skavlan (2010), Timbuktu (2011), Ghita Nørby (2012), Vigdís Finnbogadóttir (2013), Jakob Oftebro (2014) og Martti Ahtisaari (2015).


Juryens begrunnelse for Nordens språkpris 2016:


En ny dramaserie så dagens lys i 2015. Målgruppe: Jenter på 15-16 år. Med grundige bakgrunnsundersøkelser av målgruppens interesser, ble utfordringen med å slå an hos en krevende målgruppe mestret til fulle. Suksessen var et faktum.

 

Interessen spredte seg raskt langt utover målgruppen. Først til en bred aldersgruppe, og deretter utover landegrensene. For også resten av Norden fikk øyene opp for Skam. Nordiske medier har hyllet serien med superlativer, rettighetene er kjøpt av Danmark, Finland, Island og Sverige. 

 

Men unge nordboere har slett ikke hatt tålmodighet til å vente på sending i tradisjonelle TV-kanaler. De har heller oppsøkt p3.no for å følge serien fortløpende – med original tale, og med ingen eller norsk teksting. Sammen har unge og voksne nordboere ivrig fulgt med, identifisert seg med rollene, forelsket seg i og regelrett levd seg inn i Skams lille, store univers. Iveren etter å få med seg handlingen har overvunnet vanlige holdninger om at nabospråk er utilgjengelig og vanskelig. Skam er et utmerket eksempel på at dubbing av skandinaviske filmer og serier er helt unødvendig, når innholdet er av høy kvalitet og oppleves som relevant av seerne.

 

Dyktige skuespillere formidler et dagligdags ungdomsspråk på en realistisk og troverdig måte. Overbevisende dialog suppleres med chat-tråder, bilder, videoklipp og kommentarer på nettsiden og i sosiale medier. Et ungt nordisk publikum får uvurderlig trening i å forstå variasjoner av skandinavisk språk, både muntlig og skriftlig, gjennom plattformer som kan regnes som deres egne.

 

Skams språklige finurligheter har blitt et viktig krydder som har skapt nysgjerrighet og fellesskap. Cosmopolitan i Danmark mener serien har transformert det norske språk til «årets sejeste». Avisen Fréttatíminn melder at norske uttrykk har inntatt ungdomsspråket på Island. Originalspråket er med andre ord en viktig del av seer-opplevelsen, en identitetsmarkør som er annerledes, men likevel så kjent og lik ens egen at den enkelt kan tas opp i eget repertoar. Få har klart å gjøre nabospråk så morsomt, relevant og «sejt» blant unge nordboere som årets prisvinner.

 

Nordens språkpris 2016 går til den nettbaserte dramaserien Skam, for å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden.

 

Jury: Olemic Thommessen (leder), Leif Holst Jensen, Guri Melby, Hilde Sandvik og Rune Mørck Wergeland.

 

Om Skam:


Skam er en nettbasert dramaserie som handler om livet til en rekke ungdommer på Hartvig Nissens skole i Oslo. Anbefalt målgruppe er ca. 15 år. Hittil har det blitt laget tre sesonger i serien, som hver har fokusert på én rollefigur (Eva i sesong 1, Noora i sesong 2 og Isak i sesong 3). Serien er produsert av NRK P3, og Julie Andem er regissør og manusforfatter.


Om Foreningen Norden:


Foreningen Norden er en ideell og partipolitisk uavhengig medlemsorganisasjon som har til formål å styrke og utvikle det folkelige nordiske samarbeidet. Gjennom politisk pådriverarbeid, samt kultur- og kunnskapsformidling jobber foreningen for å gjøre Norden til en av verdens best integrerte, dynamiske og nyskapende regioner. Foreningen Norden ble startet i 1919 og består av 90 lokallag i Norge. Foreningene Norden i alle de nordiske landene har totalt 50.000 medlemmer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 4 dec 13:08

Idag intervjuade DN Kultur 15 kulturpersoner om deras skäl till att hissa eller dissa flaggan, som det hette. Den första frågan löd: Vad är du stolt över med Sverige?


Två författare tog faktiskt upp svenska språket.


Peter Englund, författare och historiker:


”Jag är stolt över vårt språk och över att detta lilla land frambringat och fortsätter att frambringa en så underbar rik och livaktig litteratur.”


Jessica Schiefauer, författare:


”Jag är väldigt stolt över det svenska språket. Det är vackert och enormt nyanserat. Vi har genom historien varit bra på att inlemma utländska ord i svenskan i takt med att världen förändras, utan att vårt eget språk utarmas.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 4 dec 12:10

(Detta brev skickades till Vallentuna kommunbibliotek den 2 december)


Hej,


jag ser i bladet Vallentuna Nya att biblioteket har en bokklubb för barn som ni kallar Booklover (är det svengelska?) , medan övrig text i informationen är på svenska. Det är antagligen så att litteraturen i klubben inte är enbart engelskspråkig, vilket man kan förledas tro av namnet. Jag tror att det helt enkelt är den smittsamma engelska sjukan som slagit till igen. Man undrar varför en svensk kulturinstitution tar till så enfaldiga språkförstörelser istället för att främja svenska som är huvudspråk i Sverige. Ofoget ger ett mycket dåligt intryck. Framför allt är det så att nyanlända invandrare i kommunen vill lära sig riktig svenska – inte ett språkligt mischmasch. Deras vällovliga ambitioner stäcks av att mötas av helt onödiga anglicismer i svenska språket.


Svenska språket är värt att bevara, vårda och värdesätta. Att göra så tillhör bildningens fundament och bidrar till bevarande av kunskap om kultur och historia vilket borde vara ett biblioteks huvudsyfte.


Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

Bokälskare


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 3 dec 15:37

  (Bilden är hämtad från Facebookgruppen Sverige mot särskrivning)

 

Det skulle i så fall vara "vin äger"; "vi näger" blir obegripligt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 2 dec 16:18

Denna korta dokumentär berättar historien om Marie Wilcox, den sista person som talar Wukchumni, ett indianspråk i Kalifornien, flytande, och om den ordbok hon har skapat i syfte att hålla språket levande.


Wukchumni, som räknar 200 medlemmar och är bosatta i Tule River-reservatet, ingår i en större stamgrupp, Yokuts, som talar närbesläktade varieteter.


Kalifornien var före den europeiska kolonisationen det språktätaste området inom det nuvarande USA:s gränser. För tvåhundra år sedan talades det 80 – 90 språk, som tillhörde runt 20 språkfamiljer, i Kalifornien. Många indianspråk i Kalifornien är idag antingen utdöda eller extremt hotade.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 dec 19:27

Det nya området kring Ångfärjetomten i Helsingborg kommer att heta ”Sea U Helsingborg”. Namnet fick inget vidare mottagande av Helsingborg Dagblads läsare.


Johannes Sundblad skriver:


”Bland de femtiotal kommentarer som kommit in på Facebook kan man utan svårigheter konstatera att inställningen till det nya namnet inte var direkt positiv. Tvärtom.”


Namnet motiverades på följande sätt:


"Ett lekfullt namn som kopplar till den geografiska platsen och de möten som sker där. Öppenhet mot havet ger kongressanläggningen dess unikitet, dess magnetism och skönhet. Havets kraft och växling mellan rörelse och stillhet är en metafor för människors och organisationers utveckling".


Oj, oj, oj, säger vi bara. Sprack inte många livstycken här?


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 1 dec 19:03

Ja, detta är en direktöversättning av projektet Scandinavian Mountains Airport. Det är – observera! – fråga om en världsdestination:


”Scandinavian Mountains är en världsdestination. Sveriges och Norges största alpina destinationer, Sälenfjällen och Trysil, tillsammans med Idre och Engerdal. Genom att skapa tillgänglighet ”rakt in i hjärtat” av regionen med förbättrad infrastruktur tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen av den nya storregionen som växer fram, i Sverige och Norge. Vi blir en regional motor som genom förbättrad tillgänglighet, fler gäster och ökad verksamhet bidrar till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.”


Men den skandinaviska fjällkedjan är väl inte begränsad till Sälen, Trysil, Idre och Engerdal? Och hur många utombys turister kommer att lockas av det pretentiösa och löjliga engelska namnet?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 nov 15:30

Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”.


Detta påstående var kanske förvånande, men det innehåller en god portion sanning. Språkförsvaret bärs nämligen upp av övertygelsen att språkutveckling inte alls är något ödesbestämt. En grupp språkentusiaster, som inte nöjer sig med att stå vid sidan om skeendet och betrakta det eller bara beskärma sig över förfallet, kan genom opinionsbildning vända på utvecklingen. Det är dessutom viktigt att mobilisera så många människor som möjligt utifrån en begränsad plattform.


Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisation i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.  Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning, d.v.s statusvård. Redan i samband med bildandet 2005 angav Språkförsvaret som sin viktigaste kampuppgift att driva fram en språklag i Sverige, vilket förverkligades 2009. Samtidigt har Språkförsvaret under årens lopp systematiskt betat av olika områden som svenskans ställning inom den högre utbildningen, engelskans intåg som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet, den mellannordiska språkgemenskapen, finlandssvenskan, svenskans ställning inom EU, engelskan i reklamen och svenskans ställning som patentspråk. Detta betyder inte att Språkförsvaret anser att språkvård är oviktigt; speciellt onödiga anglicismer bör motas i grind, eftersom de också är ett symptom på engelskans inflytande.


Språkförsvarets språkpolitik sammanfattas i vår programförklaring.


Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.


Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här! Inbetalningar under hösten gäller också för 2017.


Det finns också en växande grupp på Facebook, som heter Språkförsvarets vänner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 oktober föreslog en gymnasielärare att skriftspråkets åtskillnad mellan ”de” och ”dem" skulle slopas. Vad anser du?
 Jag är helt emot förslaget
 Jag är i huvudsak negativ till förslaget
 Vet inte
 Jag är i huvudsak positiv till förslaget
 Jag är helt för förslaget

Fråga mig

100 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se