(Brevet avsändes ursprungligen den 25 augusti till Engelska skolan och dess enheter)

Angående arbetsspråk för lärarna på Engelska skolans skolenheter i Sverige

Från flera skolor inom er skolkoncern, bl.a. i Enskede, Nacka och Gävle har vi fått kännedom om att engelska är påbjudet som arbetsspråk och språk på rasterna mellan de anställda, och att svenska inte skall uppmuntras i de arbetsrelaterade kontakterna på skolan.

Eftersom skolor i Sverige är en del av det offentliga samhället, och eftersom svenska friskolor finansieras av skattemedel från medborgarna, måste vi få ställa ett par frågor om det tvivelaktiga i att påbjuda ett arbetsspråk som inte är ett officiellt språk i landet.

• Är det riktigt att rektorer på era skolor av sina lärare kräver att de talar engelska på rasterna och kollegor emellan? Finns det något sådant krav på skolans elever också?

• Är det fortfarande på det viset att ni på era enheter i Sverige har rektorer som i sin roll som myndighetsutövare i Sverige inte behärskar svenska i tillräcklig omfattning? Har ni kanske t.o.m. fortfarande rektorer som prålar med att inte kunna svenska? Här tänker vi på den skolverksanmälan som lämnades in om detta mot Engelska skolan i Gävle den 22 november 2004 och 18 augusti 2005 om att rektors myndighetsutövning resp. utvecklingssamtal enbart / ofta skedde på engelska.

• Skolförordningen 2003:459 § 2 kräver att ”inget enskilt ämne får bedrivas enbart på det främmande språket”. Hur rimmar kravet på att alla lärare skall tala engelska på rasterna med att skolan måste ha minst 50 % undervisning på svenska av svenskspråkiga lärare?

• Hur rimmar kravet på att alla lärare skall tala engelska på rasterna med den språklag om att ”det allmänna”, d.v.s. offentlig verksamhet, som ju offentligt finansierade skolor i Sverige är, har ett särskilt ansvar för svenskans bruk och utveckling?

• Slutligen en fråga som ställts tidigare och som ledningen för Engelska skolan ännu inte klart svarat på: Vilket medborgarspråk (huvudspråk) skolar ni barnen till i Sverige, när ert gymnasium har upp till 90% undervisning på engelska?

Nu är det äntligen dags, efter nu många års etablering och tillväxt för Engelska skolan, att se till att alla lärare på era enheter verkligen behärskar svenska som arbetsspråk i tillräcklig omfattning. Det är nämligen inte enbart rektor som har myndighetsutövning i svensk skola, utan också alla lärare med ansvar att sätta betyg.

Vi vill passa på att bjuda in skolan att lyssna på den paneldebatt mellan riksdagsledamöter, som Språkförsvaret anordnar i Stockholm den 31 augusti angående språklagens ställning och tillämpning.

Vi ser fram emot svar från er skola.

 Med vänliga hälsningar

Per-Åke Lindblom             Hillo Nordström                 Arne Rubensson

för nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Moderaterna i Skellefteå vill göra Skellefteå till en tvåspråkig stad och har därför rest parollen ”Gör Skellefteå till en tvåspråkig stad genom att sätta upp skyltar på både engelska och svenska!” i sitt politiska manifest ”Förbättrat företagsklimat för framtiden”.

Detta har redan uppmärksammats av Norra Västerbotten, som bad sina läsare att komma med  namnförslag på engelska på omkringliggande orter. Raggvaldsträsk blev till exempel Woolenselectedswamp. Givetvis var varken Norra Västerbotten eller läsarna seriösa.

Vad menar egentligen Moderaterna i Skellefteå?

1. Vad är det som ska översättas till engelska på dessa skyltar? Är det viktiga byggnader i Skellefteå? Gatunamn?

2. Vimlar det av engelskspråkiga i Skellefteå, som för närvarande är helt desorienterade på grund av att det saknas skyltar på engelska?

3. Räknar man med att skyltning på engelska kommer att fungera som en magnet, som drar till sig engelskspråkiga affärsmänniskor till staden? Sätter man Skellefteå definitivt på kartan?

4. Tror Moderaterna i Skellefteå att de har lanserat en riktig dundermedicin för att åstadkomma tvåspråkighet i en hel stad?

Eller är det bara stolligt tänkt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från förlagspresentationen)

Bonniers svenska ordbok, BSO - den Bildande, Superaktuella och Oumbärliga ordboken - utkommer nu i sin tionde upplaga. Den har från starten 1980 följt det svenska språkets utveckling och den är i dag både en klassiker och en illustrerad ordbok i tiden. 2010-talets ordbok är helt reviderad och den är utökad med 4000 nya ord och förklaringar.

Bonniers svenska ordbok värnar om de inhemska orden, både de vardagliga, de högtidliga och de ålderdomliga. Samtidigt är den öppen för nya och främmande ord som berikar vårt språk. Innehållet präglas av mångfald och du finner bland annat följande:

Nya ord
Jobbcoach, kaospilot, regnbågsbarn och stekare - i tidningar, tv, radio och bloggar vimlar det av nya ord som du kanske har hört men tvekar inför att använda.

Slitstarka klassiker
Snarstucken, underkunnig, storvulen och sällspord - orden som fångar innebörden så exakt eller poetiskt att de aldrig tycks gå ur tiden.

Facktermer och främmande ord
Cyklisk, cystisk, kärande och controller - politikernas, läkarnas, juristernas och ekonomernas ord förklaras så att du förstår vad experterna försöker säga.

Fraser och uttryck
Pudelns kärna eller att göra en pudel - träffande liknelser eller mer måleriska beskrivningar som säger mycket mer än summan av de få ord som ingår.

Helt ny layout
Uppslagsordens och illustrationernas framträdande plats underlättar för läsaren att finna just det ord man söker.

Praktiska skrivråd
Nytt i denna utgåva är också de praktiska skrivråd som inleder boken. De tar fasta på det grundläggande i skrivandet: stavning, användande av skiljetecken, uppställning av en text och några grammatiska stötestenar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt ”Namn och Nytt” i DN 29/8 2010 har Moderaterna i Skellefteå till den internationella turismens fromma föreslagit att skyltarna kring stan ska vara på både svenska och engelska. Norra Västerbotten har frågat sina läsare vad detta skulle innebära för deras hemort. Gensvaret lär ha varit överväldigande. Här är några namnförslag:

Raggvaldsträsk = Woolenselectedswamp

Byske = Village happen

Lövånger = Leafregret

Ostvik = Cheesebay

Jörn = Almost bear

Kukkola = Dickfudge

Skellefteå har dock ingen lyckats översätta.

Nu är det naturligtvis så att ortnamn inte brukar översättas från svenska till andra språk, på sin höjd anpassas uttalet. Stockholm får till exempel heta ”Tukholma” på finska och ”Estocolmo” på spanska. Göteborg är väl den svenska stad som utsätts för den vidlyftigaste bearbetningen: Gothenburg (en), Gothembourg (fr), Gotemburgo (sp), Gautaborg (isl), Geteborgas (lit), Gotenburg (afr) med flera.

Tyvärr har vi inte tillgång till några förstahandsuppgifter, exempelvis en motion eller ett pressmeddelande, från skellefteåmoderaterna. Det går alltså inte avgöra om skellefteåmoderaterna är allvarliga eller inte, eller om de helt enkelt blivit missförstådda.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språklagen – en första avstämning

Språklagen, som antogs enhälligt av riksdagen, trädde i kraft den 1 juli 2009. Hur har den fungerat hittills? Har den motsvarat förväntningarna? Det har också gjorts en del JO-anmälningar med utgångspunkt från språklagen. Ska det behövas eller borde språklagen vara tydligare? Språkförsvaret har inbjudit samtliga riksdagspartier till ett debattmöte om språklagen.

(Bilden är hämtad från ABF:s presentation av debattmötet)

Inledare:
Martin Andreasson, riksdagskandidat (FP)
Gunilla C. Carlsson, riksdagsledamot (S)
Gudrun Utas, f.d. politisk sekreterare (V)
Marianne Watz, riksdagsledamot (M)
Carl-Martin Vikingsson, riksdagskandidat (MP)
Anders Åkesson, riksdagsledamot (C)

Debatt mellan paneldeltagare och mellan panel och publik efter inledningarna.

• Tisdag 31 augusti kl 18.00-21.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Entré 50 kr

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

HIMMELSKA FORDON är rubriken på en blänkare på Namn och Nytt i DN idag. Orden syftar på en skylt vid Nybroplan i Stockholm som ska varna fotgängare för passerande spårvagnar. Texten lyder ordagrant:

LOOK UP

Tramcars passing

Man har alltså rakt av översatt "Se upp", vilket borde framkalla ett och annat försmädligt flin hos passanter som är mer hemma i det engelska språket än Stockholms Lokaltrafik. För ännu har vi väl inte fått svävarbanor i stan?

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill sprida kännedom om debattmötet den 31/8 2010 om språklagen på ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm kan skriva ut denna affisch. Idag publicerades också en annons på sidan 20 i Svenska Dagbladet om mötet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering är ett nyhetsbrev på danska, som regelbundet sammanställs av Jørgen Christian Wind Nielsen. Nyhetsbrevet har 1220 prenumeranter och kan beställas från jcn(at)Kommunikationogsprog.dk. Det första numret efter sommaruppehållet skickades ut idag.

Nyhetsbrevet fokuserar naturligtvis på danska förhållanden (som liknar de svenska mycket!), men perspektivet är bredare. Nyhetsbrevet innehåller alltså inte bara länkar till språkartiklar på danska, utan även till artiklar på andra språk och om andra språkområden.

Tidigare versioner av SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering kan ses här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkprogrammet Språket i P1 återupptar sändningarna  efter sommaruppehållet. Det första programmet ägnas åt uttalsfrågor.