Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 4 juli 12:17

Land har publicerat 16 bilder på orter, där läsuttalet inte stämmer överens med det lokala uttalet. Man måste också komma ihåg att det är inte lokalbefolkningen som står bakom skyltar och officiell namngivning utan det är fråga om myndigheter, Lantmäteriverket och andra, som översatt ortsnamnen till rikssvenska.

 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 3 juli 17:52

Verein Deutsche Sprache, som har 36 000 medlemmar och därmed är Europas största språkorganisation, genomför sitt årsmöte i Wittenberg kommande helg:


„Rund 200 Vertreter des Vereins Deutsche Sprache e.V kommen am Wochenende in Wittenberg zu der diesjährigen Delegiertenversammlung zusammen. Wichtigster Tagesordnungspunkt ist die Neuwahl des Vorstands. Das weitere Programm dreht sich rund um die deutsche Sprache: eine Bildungsfahrt an die Originalschauplätze von Lucas Cranach und Eike von Repgow, die Zukunft der deutschen Dialekte und die Auswirkungen des Transatlantischen Handelsabkommens TTIP auf die Sprachen Europas. Bei der feierlichen Eröffnungsfeier in der Lutherstadt werden u.a der frühere Ministerpräsident von Sachsen-Anhalt, Prof. Dr. Wolfgang Böhmer sowie Dr. Hans-Joachim Solms, Sprachwissenschaftler an der Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg sprechen.“


VDS utger regelbundet ett nyhetsbrev.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 3 juli 17:15

Texten är hämtad från TNC-Aktuellt nr 1/2015. Nyhetsbrevet kommer säkert inom kort att läggas ut på TNC:s webbplats.

 

Det svenska fackspråkets användning i högre utbildning var ledstjärnan när TNC ordnade ett seminarium för Terminologifrämjandets medlemmar den 1 april. Idén var ursprungligen att uppmärksamma Michael Cimbritz (biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemiteknik vid Lunds tekniska högskola) kandidatuppsats i svenska. I sitt föredrag beskrev han hur han i uppsatsen undersökt hur facktermer introduceras och förklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell, facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- och förklaringsmodeller beskrivs.


Utifrån Cimbritz beskrivning kom temat på seminariet att vidgas till att omfatta svenskans användning i högre utbildning. Linus Salö, forskare vid Stockholms universitet, berättade om varför ”domänförlust” är ett problematiskt begrepp och att varningsropen kanske är förhastade. Hans studier av talad och skriven kommunikation vid olika institutioner har bland annat visat att svenska visst används. Ett trettiotal abonnenter hade samlats för att höra på de två föreläsarna och presentationerna följdes av en livlig diskussion. Michaels uppsats finns på http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:732041/FULLTEXT01.pdf


Har du idéer om vad vårt nästa seminarium bör handla om – hör av dig till oss!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 2 juli 15:13

Till

naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet
.se

Kopia

statsradsberedningen.registrator@regeringskansliet
.se

jul 1 vid 10.43 PM


Bäste Mikael Damberg!


Regeringen och i synnerhet du, har nyligen tillsatt en grupp industrirådgivare som ni av någon outgrundlig anledning kallar vid det engelska "advisory board"! Varför det? Varför på engelska, och varför en så oprecis benämning?


Är det meningen att de ska ge sina råd till dig och svenska regeringen på engelska? Varför duger inte en svensk benämning som t ex "industrirådgivare", eller "industripanel"?


"Industrirådgivare" skulle vara både - svenska - välbeskrivande - samma benämning på var och en - liksom för alla tillsammans! Kanon!


Dessutom vill jag påminna om språklagen så som den är beslutad i Sveriges riksdag:


Ur SFS 2009:600

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, ...

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.


Bäste Mikael Damberg, visa att du är en förnuftig minister, som följer lagen och ger dina utsedda rådgivare en svensk benämning,förslagsvis "industrirådgivare", "industripanel" eller liknande. Tacksam för kommentar!


Vänliga hälsningar

Bertil Göransson, Västerås

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 juni 19:33

Det är säkert inte så många i Sverige, som behärskar occitanska, men man kan faktiskt förstå mycket av innehållet i nedanstående text, om man redan förstår spanska och franska. Ännu bättre är förmodligen kunskaper i katalanska.


”Ven de paréisser una antologia de la literatura occitana pels anglofòns. Es una rejoncha de 780 paginas que conten de tèxtes del sègle X fins al present sègle XXI, traduches en anglés e acompanhats de l’original en lenga nòstra. Se tracta d’un trabalh remirable de cinc annadas de recèrca menat a tèrme per James Thomas, un cercaire de la literatura occitana e un traductor professional en anglés, catalan e occitan.
 
L’òbra, entitolada Grains of Gold (Grans d’Aur), introdutz lo legeire anglofòn a la riquesa de la literatura en lenga nòstra de tota l’istòria: los trobadors e las trobairises, l’Edat Mejana, lo Barròc, la Renaissença, lo Romantisme, lo Felibritge e totas las tendéncias literàrias dels sègles XX e XXI.”


Det finns naturligtvis nätbaserade ordböcker mellan occitanska och andra språk. Samtidigt måste man varna för falska vänner. ”Cercaire” i texten kan knappast betyda cerkarie (en slags frisimmande larv som orsakar badklåda) som det gör på franska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 28 juni 16:08

I en kommentar till denna nätdagbok den 5 maj skriver signaturen ott dogg:


”Jag har tidigare efterlyst en vetenskaplig term för detta att man vill slänga sig med främmande ord i tron att det låter bättre, trots att det för utomstående låter fånigt. Det senare vet man väl inte om. Jag har sett samma fenomen i många språk, inklusive engelskan. Det dämpas förstås något om man är medveten om det egna språkets prestige.”


Denna frågeställning kan omvandlas till en webbomröstning men med fokus på engelskan. Överanvändningen av engelskan är ju det stora problemet idag i det svenska språkklimatet. Webbomröstningens fråga lyder alltså:


”Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant? ”


Det finns möjlighet att lägga in 20 olika förslag att välja bland. Skicka förslag i form av en kommentar till denna nätdagbok eller till sprakforsvaret@yahoo.se, så lägger vi in förslagen allteftersom de inkommer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 28 juni 15:47

Frågan löd:


”Språkrådet och Språktidningen publicerade i början av året en nyordslista. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva?”


Omröstningen pågick mellan den 3/1 2015 och 28/6 2015. 297 personer deltog. Resultatet blev följande i procent:


attefallshus22,6
selfiepinne12,8
fotobomba12,1
rasifierad 9,1
spoilervarning  8,1
frisparkssprej 7,7
cisperson 7,4
icke-binär 5,7
rödgrönrosa 3
klickfiske 2,4
köttnorm 1,7
yoloa 1,7
plastbanta 1,3
nerväxt 1
tvodd 1
mellanförskap 0,7
krislåda 0,7
normcore 0,7
gurlesk 0,3
usie 0

Attefallshus stöddes alltså av 22,6 procent, en dryg femtedel av de röstande. Av de fem ord som fick flest röster var fyra sammansättningar. Ingen trodde på usie.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 26 juni 17:17

I en notis i Svenska Dagbladet idag berättas att låtar på tyska dominerar den tyska tio i topp-listan. Detta har inte hänt sedan 1962. Süddeutsche Zeitung slår fast att


"denna veckas topplista ger röst åt invandrartlandet Tyskland, med alla dess kulturella nyanser och motsägelser. Medan många tyska artister sjunger på engelska väljer andra artister med rötter i andra länder att sjunga på tyska."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant?
 skrytsvengelska
 pseudoengelska
 prålsvengelska
 anglofånska
 anglofåni
 svinglisch
 svenglish
 svänglish
 svenglishka
 svänglishka
 svängelska
 svänglisch
 svengelska
 wannabengelska
 anglofåneri

Fråga mig

88 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se