Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 22 april 19:28

Tidningen Visions läsare fick föreslå fånigaste floskeln som florerar just nu på arbetsplatserna. Åtta bidrag gallrades frasm och därefter skedde en omröstning på tidningenvision.se. De som bidragit med de tre vinnande flosklerna belönades med biobiljetter.


Årets jobbfloskler 2014 blev


1. Vi måste gasa och bromsa samtidigt

2. Vi har högt i tak

3. Det gäller att se möjligheterna, inte hindren

4. Levande dokument

5. Kraftsamla utifrån en helhetssyn

6. Genomlysning av verksamheten

7. Transparens

8. Vi är en flexibel arbetsplats


Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 april 15:21

Kymriskans (walesiskans) ställning stärks i Wales, men alla är inte så förtjusta i den utvecklingen. En butiksanställd i Cardiff twittrade nyligen om att han ogillade att betjäna kunder på kymriska. I ett BBC-program ställdes ungefär samtidigt frågan: “Irriterar det kymriska språket dig? Varför?“


Cowbois, en klädesfirma i Wales, beslöt att svara på sitt sätt och tog fram en T-tröja med texten ”It´s Wales We speak Welsh Get over it!” (ungefär ”Det är Wales Vi talar walesiska Kom över det!”)


Firmans Facebooksida fick på kort tid över 20 000 besökare och Cowbois kontaktades även av firmor från Irland och Katalonien, som var intresserade av tröjan.


Att texten är på engelska beror naturligtvis på att de som har kymriska som modersmål, behärskar språket eller de som sympatiserar med kymriskans sak inte behöver övertygas.


Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 april 20:27

SVT har inrättat en ny webbtjänst, som kallas SVT Flow. SVT motiverar inte uttryckligen namnet ”flow”, men förklarar i en nyhetsartikel hur tjänsten kommer att fungera:


”Vad är då SVT Flow? Ja, det är en slags korsning mellan ’on-demand-tittande’ (som SVT Play) och det vi kallar ”flödestittande” (vanlig, tablålagd tv). När du som besökare går in på SVT Flow möts du av en tablå som du kan följa, där våra redaktörer valt ut vilka program som visas. Men du kan också lämna tablån och själv välja vad du vill se.”


Som alla förstår, är ”flow” ett engelskt ord, som alltså SVT lånar in rakt av. Som alla förmodligen förstår, betyder det flöde. Som alla också inser, har orden ett gemensamt ursprung.


SAOB anger att formen flöde är ett verbalsubstantiv till flöda, en sidoform till flod, jämför isländskans flæðr. Merriam-Webster anger att flow kommer från anglosaxiskans flōwan, släkt med fornhögtyskans flouwen, d.v.s skölja, tvätta, med latinets pluere att regna och grekiskans plein att segla, flyta. På engelska är flow känt som verbalsubstantiv från 1500-talet. I de germanska språken, inkl. gotiska, signalerar den inledande konsonantkombinationen fl-  (i vissa fall vl-) på verbet (och härledda substantiv) att något strömmar, eller rörelse i vatten eller vätska i allmänhet.


Frågor:


1. Varför har SVT lånat in ett engelskt ord rakt av? Har SVT ens försökt hitta ett svenskt ord för denna tjänst? Har SVT kontaktat Terminologicentrum, Språkrådet eller vänt sig till allmänheten för kreativa förslag?


2. Vilket uttal av ordet flow rekommenderar SVT? Faktum är att engelskt och amerikanskt standarduttal av ordet skiljer sig något åt – gå in på Oxford Dictionary och Merriam-Webster på nätet och lyssna på uttalet. Ska det uttalas på ett tredje vis? Vilket? Ska det avslutande w-et uttalas?


Vad borde SVT:s nya tjänst heta på svenska – se omröstning i högerspalten. Här är några förslag: SVT-flödet, Flödet SVT, SVT:s Flödestjänst och SVT:s Flödesservice. Vi publicerar gärna ytterligare omröstningsalternativ. Namnalternativ behöver inte utgå från flöde utan kan naturligtvis också konstrueras utifrån en synonym eller ett annat ord som kan beskriva den nya tjänsten.


Skicka förslag till sprakforsvaret@yahoo.se eller skriv in det som kommentar till detta inlägg.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 april 20:23

Frågan löd: Vad ska ett pris, som pekar ut en myndighet, företag etc., som ersatt svenska med engelska på ett särskilt flagrant och löjligt sätt, heta? Priset är tänkt att utdelas årligen.  


Omröstningen startade den 12/11 2013 och avslutades den 20/4 2014. Totalt röstade 280 personer.

Resultatet blev följande (rangordnat):


Årets anglofån                      26.1 %


Årets anglofåneripris            10.4 %


Årets anglifiering                   8.9 %


Årets anglomani                     8.2 %


Språkförsvarets kalkonpris     6.1 %


Årets språkmarodör                5 %


Årets språkhaveri                   4.6 %


Gallimatiaspriset                    3.9 %


Språkquislingpriset                 3.6 %


Språkvärstingpriset                 3.6 %


Årets språkgroda                     3.6 %


Språkförsvarets Tummen ned  2.9 %


Årets quizling                          2.5 %


Årets Nertumme                      2.1 %


Årets Tummen ner                   2.1 %


Dravelpriset                             1.8 %


Quislingpriset                           1.8 %


Svammelpriset                          1.8 %


Nonsenspriset                           1.1 %


Årstummen Ner                        0 %



 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 april 20:54

I en artikel härförleden använde jag en uppgift om arvordens andel från en artikel i Örjan Martinssons blogg Tacitus.nu. Han hade nämligen skrivit: ” Endast 42,2 % av svenskans ordförråd utgörs av arvord. Resten är lånade från andra språk, främst tyskan som bidragit med 24,1 % av orden.”


Jag hade inte tid att kolla vilken källa som Örjan Martinsson hade använt, men utgick naturligtvis från att svenskans ordförråd hade avgränsats på något sätt. Jag skrev till Örjan Martinsson, som i ett svarsbrev berättade att


”det är riktigt att den undersökning som jag hänvisade till hade avgränsat ordförrådet ( 6 000 vanligaste orden). Källan är artikeln ’Ordförrådets härledning’ av Martin Gellerstam som ingår i ’Arv och lån i svenskan’ (1994). Tendensen i den undersökningen var att efter de första 1000 orden som innehöll de flesta formorden (nästan bara arvord) så var fördelen arvord-lånord mycket lik i varje ny grupp av 1000 ord (dock med en svag ökning för andelen lånord ju mindre vanliga orden blev).”


Det kan också uttryckas som att andelen germanska ord i svenskan i detta urval uppgår till minst 66,3 procent, även om en del av de ord som tyskan har förmedlat ytterst stammar från latinet eller grekiskan (t.ex. fönster och kyrka). Resterande ord är alltså lånord från fr.a grekiska, latin, franska och engelska. En del av lånorden från engelskan är naturligtvis också germanska. Många andra språk har självfallet fungerat som långivare.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 april 19:23

Kristoffer Hultman skrev en C-uppsats, ”Engelska lånord i svenskan Tendenser i ungdomars bruk av engelska lånord”, vid Högskolan i Halmstad ht 2008, ur vilken sammanfattningen återges:

                             

Att engelskan påverkar det svenska språket är ingen hemlighet. Engelskan är idag det helt dominerande långivarspråket och har varit det under hela efterkrigstiden. (44)


Svenskar ”kan” idag i allmänhet engelska då vi utsätts för den mer eller mindre dagligen i form av bl.a TV, musik och internet. På så sätt ökar förståelsen av engelska och en konsekvens av det ser vi i användandet av engelska ord i svenskan, inte bara som beteckningar för nya företeelser, utan även för att skapa nyansskillnader och variera vår vokabulär. Visst berikar lånorden på detta sätt vårt ordförråd, men de bör inte gå in och ersätta redan fullt fungerande svenska ord för samma företeelse i det allmänna språkbruket. Då riskerar svenskan att urholkas istället för att berikas.


De inlånade orden bör också i största möjliga utsträckning anpassas efter de svenska språkstrukturerna. Skulle dessa svenska språkstrukturer istället anpassa sig efterlånorden och det långivande språkets strukturer, kan verkligen frågan om svenskan är hotad av engelskan ställas. Tendenser syns redan i form av den, inom svenskan relativt flitigt använda s-ändelsen. Något som också resultatet av enkätundersökningen visar på.


I resultatet av enkätundersökningen går det också att uppmärksamma bl.a den tveksamhet som framträder vad gäller -ing respektive -ning. Utöver detta visade det sig också ytterst svårt att komma på bra svenska motsvarigheter till de engelska lånorden som var med. Detta framgick inte minst i antalet uteblivna svar och den spridning på alternativ som föreslogs till vissa ord.


Utifrån resultatet går det också att konstatera en sak. De ett år äldre eleverna i årskurs två var, i samtliga tre svarsområden, mer influerade av engelskan. Dessa elever har troligtvis läst och skrivit på engelska ett helt år längre än eleverna i årskurs ett, både i skolan, då engelska är ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan, och på fritiden i form av bl.a TV, musik och internet.


Just dessa och andra medier fungerar som en bro vad gäller de engelska lånordens väg in i svenskan då dem är så pass dominerade av de anglosaxiska kulturströmningarna. Till detta kan tillföras engelskans allt mer utkristalliserade roll som lingua franca i en globaliserad värld.


Det bör hållas i åtanke att svenskan som språk är betydligt stabilare idag än t.ex under lågtyskans stora inverkan under medeltiden. Idag är svenskan genomstandardiserad med en väl förankrad modersmålsundervisning i ett allmänt skolsystem, samt en omfattande och stabil inhemsk skriven texttradition. (45)


Trots detta förlorar svenskan mark till engelskan inom vissa domäner. Exempel på sådana domäner är ekonomi och vetenskap. Resultatet av en sådan domänförlust kan bli att experterna inte är kapabla till att förmedla sin expertkunskap på svenska. (46)


Det kan i sin tur skapa större klyftor mellan den ”bildade eliten” och ”den vanlige arbetaren”. Detta gäller även inom skolans värld då en alltmer utbredd undervisning på engelska i de studieförberedande programmen ökar på de klasskillnader som redan existerar mellan de studie- och yrkesförberedande programmen. Det finns också en risk för att elever på helt engelsktalande program lär in ämneskunskaper på ett mer oprecist sätt då de flesta svenska lärarna inte behärskar engelska på infödd nivå.


(44) Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under
 sjuhundra 
år”, s. 143

(45)  Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under 
sjuhundra 
år”, s. 144

(46)  Einarsson
 Jan,
"Språksociologi", s. 70

(47)  Ibid, s. 70f


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 april 14:38

 


Facebookgruppen Språkförsvarets vänner har lanserat ett nytt gruppfoto som välkomnar besökarna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 april 12:18

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Nu hakar svenskarna på en kär norsk påsktradition: deckarläsning.


I Sverige förknippar vi kanske främst deckare av det lättsmälta slaget med sommar, sol och badstränder. I Norge, däremot, läser man deckare till påsk. Skälet är troligen att många då åker till fjälls, där man åker skidor hela dagen och slappar framför brasan med en spännande bok på kvällen. Det är så etablerat att det finns ett särskilt ord för fenomenet: påskekrim. De norska förlagen satsar stort på att ge ut nya deckare veckorna före påsk.

Nu har de svenska förlagen och bokhandlarna hakat på påskekrim-trenden. Även biblioteken vädrar morgonluft: några satsar på särskilda påskekrim-dagar eller hyllor med påskekrim-tips.

Men varför just deckare? Det finns väl andra lättsmälta genrer, om man nu vill ha något sådant? Den norske förlagschefen Einar Ibenholt delar i Dagens Nyheter med sig av en annorlunda men tänkvärd teori: ”Jag är mest tilltalad av den religiösa förklaringen, att påsken har sitt ursprung i ett brott – mordet på Jesus”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

SVT har inrättat en ny webbtjänst, som kallas SVT Flow. I stället för att låna in ett engelskt ord rakt av, kunde tjänsten ha fått ett svenskt namn. Men vilket i så fall?
 SVT-flödet
 Flödet SVT
 SVT:s Flödestjänst
 SVT:s Flödesservice
 SVT flyt

Fråga mig

74 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se